Faderskap

*Faderskap *

För 17 år sedan blev jag anklagad för att vara far till en pojke. Jag hade bara träffat barnets mor en enda gång ändå hävdade hon att jag var pappan. Ett blodprov gjorde att man inte kunde utesluta mig som fadern och jag har sedan dess betalat underhåll varje månad. Eftersom mamman direkt efter barnets födelse flyttade till en stad 60 mil bort har jag inte haft någon kontakt med pojken. Nu har jag dock fått höra på omvägar att mamman bara tog en chans när hon uppgav mig som fadern. Är det möjligt för mig att nu, så här många år senare bestrida faderskapet? Går det till exempel att kolla pojkens och mitt släktskap med ett dna-test?

Sign: Lurad?

*Svar: *

Detta är en ganska vanlig frågeställning idag när det har blivit möjligt att genomföra faderskapsanalys med hjälp av DNA tekniken. Tidigare var man hänvisad till mindre säkra testmetoder. Visserligen kan man väl utgå ifrån att även dessa gav ett ganska bra utfall men helt säker kan man inte vara. Du har nu en möjlighet att få faderskapet prövat genom DNA analys. För att genomföra detta utan rättegång förutsätter det att barnet och modern medverkar. Barnet och du måste nämligen lämna ett blodprov som kan tas på sjukhuset där ni bor. Men om barnet genom sin mor vägrar ( barnet företräds ju i detta fall av modern då det inte är myndigt) så tvingas du gå till rätten och begära att faderskapet prövas. Rätten kan du förlägga barnet att medverka till att en DNA analys genomförs.

Arv - bodelning - bouppteckning

*Arv – bodelning – bouppteckning *

Min farmor dog för en tid sedan. Hon hade tre barn, varav det ena var min pappa som dog flera år före farmor. Den sista tiden var farmor handikappad och hennes ena dotter tog då hand om det ekonomiska. När farmor dog visade det sig vid bouppteckningen bland annat att en del av de pengar som hon fått vid försäljningen av sin insatslägenhet var borta. Likaså hade dottern direkt efter dödsfallet gett bort några av farmors gamla smycken samt möbler till sina egna barn. Hon sa att det hade varit farmors önskan. Det fanns alltså inte mycket kvar när bodelningen gjordes. Nu undrar jag bara om det får gå till så här?

Sign: Besviken sondotter

• Svar :*

Det är alltid tråkigt när man efter någons död konstaterar att en släkting redan säger sig ha fått viss egendom. Det är nämligen mycket svårt att bevisa att den döde inte själv har medverkat vid gåvan. Men det kan trots allt finnas en möjlighet för dig att få en del från din farmor. Eftersom det här är fråga om en bostadsrätt förstår jag att kan vara fråga om ganska mycket pengar. Det du kan göra är att se om din fars laglott är kränkt på grund av att egendom har skänkts så att det kan sägas vara ett förskott på arv. Man utgår ifrån att det är ett förskott om inget annat sagts vid gåvotillfället. Detta innebär att de som mottagit gåvan kan vara tvungna att återbära eller ge tillbaka delar av gåvan så att din fars laglott blir intakt. För att komma till rätta med den här problematiken råder jag dig att ta kontakt med en advokat som kan hjälpa dig då det är en ganska invecklad juridisk procedur.

Orubbat bo

*Orubbat bo *

Jag har två syskon och vår pappa dog 2001. Vi beslöt vid bouppteckningen gemensamt att mamma skulle sitta kvar i orubbat bo. Där fanns bland annat en sommarstuga. Nu har min syster och jag fått reda på att vår lillebror fått sommarstugan i gåva av vår mor. Han säger att hon gett den till honom för att han hjälpt henne att amortera av på lånet. Jag och min syster visste inte att mamma hade problem med återbetalningen och blev heller aldrig tillfrågade om vi kunde hjälpa till. Enligt gåvobrevet är inte stugan att betrakta som något förskott på arvet. Min syster och jag tycker nu att mamma gett bort vårt arv. Vår bror säger ingenting mer än att vi är välkomna till stugan men han vill inte ge oss några egna nycklar. Är vi lurade?

Sign: Inga och Maya

*Svar: *

Svaret är både ja och nej… er mor har rätt att ge bort delar av det som utgör hennes egendom utan att det kan återvinnas till dödsboet och på så sätt komma er tillgodo. Som bröstarvinge har man dock alltid rätt till sin laglott som utgör hälften av arvslotten. I detta fall är det även er fars arv att ta hänsyn till. Det framgår att ni inte fått ut detta. Det innebär att ni har rätt att få ut detta i sin helhet. Det avgörande blir i detta läge hur mycket andra tillgångar det finns i boet. Skulle er laglott vara kränkt har ni rätt att begära att er bror ersätter er för detta. Er mor har dock bestämt att hennes gåva inte skall utgöra förskott på arv. Det innebär att om gåvan inte inkräktar på laglotten efter henne så får ni acceptera gåvan av sommarstugan. Detta är en ganska komplicerad juridisk situation som det inte går att lämna ett uttömmande svar på här.

Arv - laglott- särkullbarn

*Arv – laglott- särkullbarn *

Jag är gift och min man och jag har inga gemensamma barn. Han har dock två vuxna barn. De har båda god ekonomi men jag är inte säker på att de skulle ta hänsyn till mig om min man avlider före mig. Om ena parten i ett äktenskap har barn sedan tidigare och denna part avlider, kan barnen då kräva att få ut arvet, alltså hälften av dödsboet? Det pratas också om laglotter, vad är det? Jag är så orolig nu för att jag ska ställas på bar backe. Min make och jag ägde en bostadsrätt tillsammans och nu blir jag ruinerad om barnen kräver att få värdet av den.

Sign: *Orolig*

Svar:

Det är en viktig fråga som du tar upp. Det finns som du är inne på en stor risk att du kan ”ställas på bar backe” om du och din make inte skriver ett testamente där ni bestämmer vad som skall gälla med er gemensamma bostad vid ett dödsfall. Detta skapar stora problem i det fall som du beskriver nämligen om du inte har råd att lösa ut din makes barn från den andra delen. När han avlider har du nämligen bara rätt att behålla din del av bostadsrätten, d v s hälften om ni inte har bestämt något annat . Det finns dock möjlighet att förbättra din situation väsensligt. För att avhjälpa detta problem kan du och din make och du genom ett inbördes testamente bestämma att du skall erhålla hälften av hans kvarlåtenskap när han avlider. Detta kan innebära att din makes barn endast får ut sin laglott när han avlider och får vänta med resterande del av sitt arv tills även du har avlidit. Vill ni göra situationen ännu bättre för dig kan testamentet kompletteras med ett äktenskapsförord där ni gör din egendom till din enskilda egendom.

Lån - revers - skuldebrev

*Lån – revers – skuldebrev *

Jag har en liten fritidsfastighet som jag trivs mycket bra med att tillbringa min lediga tid. Jag vistas där i stort sett alltid när jag är ledig. När jag köpte den tog jag ett banklån på 50.000 kronor, som jag sedan löste in efter några år. När jag storstädade huset häromdagen hittade jag en kopia av skuldebrevet, men originalet tror jag aldrig att jag fått tillbaka. Borde jag inte ha fått det när jag löste in lånet? Det enda jag har där är ett kvitto på beloppet, men där står ju inte vad betalningen avser. Kan banken kräva mig så här i efterhand? Jag läste häromveckan att inteckningar ska ”dödas”. Hur ska jag göra för att fixa det i mitt fall?

Sign: Steve

Svar:

”Det som göms i snö kommer fram i tö” brukar man ju säga men i ditt fall är det egentligen inget obehagligt som dykt upp. Kopian på skuldebrevet som du har hittat är naturligtvis inget som gör att banken kan kräva dig på nytt. Det är alltid banken som har originalet eftersom de skall kunna kräva dig, men i detta fall har du ett kvitto på en betalning till just den banken. Det finns därför ingen som helst anledning för dig att vara orolig för att banken skall kräva dig igen. Pantbrevet eller inteckningen som kan dödas är en helt annan sak. När du lånar pengar i bank vill banken ofta ha en säkerhet i form av en inteckning. Då kan du ansökan hos inskrivningsmyndigheten om detta och du får då ett pantbrev som bevis på att fastigheten kan pantsättas. Numera används inga papperspantbrev utan allt sker elektroniskt. Om du har haft gamla papperspantbrev och dessa försvunnit kan du döda dessa genom att ansökan hos inskrivningsmyndigheten som sköter om denna verksamhet.

Betalningsanmärkning

*Betalningsanmärkning *

Hejsan! Jag är en kvinna på 53 år, som fick pension för några år sedan. Nu är det så att jag fått några betalningsanmärkningar på grund av min låga pension, vad gör man....jag har länge funderat på att flytta till en annan kommun, men det är totalt stopp, Ändå har jag aldrig missat en hyra. Sitter i en rävsax, finns det något man kan göra?

• Pia utan pengar *

Svar :

Jag förstår att din situation är svår att klara av men tyvärr är det så att man aldrig kan låta det gå så långt som till att inte betala sina skulder om man vill kunna fungera normalt i samhället. Det finns alltid möjlighet när man har en skuld att diskutera en avbetalning och lägga upp en plan innan det går så långt som till ett betalningsföreläggande. Hyresvärdar är mycket känsliga för betalningsanmärkningar då detta ses som en indikation på att man är en dålig betalare. Det råd jag kan ge dig är att personligen tala med presumtiva hyresvärdar och klargöra din situation och hoppas på förståelse.

Sambo- samboavtal - äktenskapsförord

*Sambo tills vidare *

Min fästman och jag ska flytta ihop nu under sommaren och har lite funderingar över utgifter och arv. Huset som jag ska flytta in i tillhör honom och vi har barn på var sitt håll. Jag ska naturligtvis dela på förekommande utgifter, men hur blir det om vi skaffar något till huset som t ex en braskamin eller vitvaror och jag dör efter några år? Nu har vi tänkt att gifta oss ganska så snart och skriva ett avtal där det framgår att det som är hans tillhör honom och vice versa. Vad händer med mina barns arv? Ska de få tillbaka det som jag har satsat på hans hus eller värderar man dessa insatser i samband med bouppteckning? Är ett skrivet avtal bara oss emellan giltigt eller måste vi blanda in en advokat?

Sign: Två snart lyckligt sammanboende

Svar:

Det är alltid roligt att planera för att flytta samman och gifta sig och det är inte alla som är så kloka som du att de tänker igenom vad som kommer att hända med det juridiska. Det är förstås en hel del att tänka igenom. Du har berättat att ni planerar att gifta er begränsar jag mitt svar till vad som gäller när ni har gift er. Det avtal som du talar om är ett så kallat äktenskapsförord. Detta är ett avtal som reglerar vad som skall gälla när en av makarna avlider. Äktenskapsförordet behöver i allmänhet kompletteras med ett testamente särskilt när man har barn som inte är gemen-samma. I äktenskapsförordet kan ni bestämma vad som skall gälla med de gemensamma investeringar ni har gjort i din blivande makes hus. Äkten-skapsförordet måste registreras i domstol för att vara gällande. Det kostar 275 kronor i ansökningsavgift. När det gäller testamentet måste detta bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen som inte behöver känna till innehållet i testamentet men som måste veta att det är en underskrift på ett testmente som de bevittnar.

Dödsbo- tilläggsbouppteckning

*Dödsbo *

Min far dog för tre år sedan och det gjordes en bouppteckning. Men före den hade både bekanta och min pappas sambo redan tagit saker ur boet. Får man göra på det viset? Min pappa låg den sista tiden på sjukhus och jag fick inte besked om hans död, trots att jag var enda barnet. Det gjorde mig jätteledsen. Men ännu värre alltså att flera saker saknades när sen väl bouppteckningen gjordes.

Sign: Ensambarn

Svar:

Det är inte helt ovanligt att det som du råkat ut för händer. Jag hör ofta motsvarande påstående i min verksamhet som advokat. Det är förstås väldigt tråkigt när man som du upptäcker att saker försvunnit ur ett dödsbo särskilt som du inte ens fick besked om din fars död. Det finns dock möjlighet att i efterhand undersöka och ta reda på vad om hänt med den egendom som du saknar. Det du kan göra för att reda ut hur det har gått till är att begära att den domstol där som din far tillhörde begära att man utser en så kallad boutredningsman. Denna skall kalla samtliga dödsbodelägarna till ett möte där man går igenom vad som tillhört boet och vad som eventuellt har tagits därifrån på ett felaktigt sätt. Om det visar sig att felaktigheter har begåtts skall det göras en tilläggsbouppteckning där denna egendom redovisas. Så som du förstår så finns det möjlighet att få rättelse.

Änkepension

*Änkepension *

Jag ingick äktenskap med min tyske man 1991. Vi gifte oss i Sverige. Sedan dess är vi bosatta i Tyskland och har en snart utflugen son tillsammans. Jag har varit hemmafru hela tiden. Har endast svenskt medborgarskap. Min man blir pensionär i år och vi reflekterar över att bosätta oss helt eller delvis i Sverige. Som jag hittills förstått det, skulle jag ha rätt till tysk änkepension om min man går bort före mig. Får jag den även om jag/vi är bosatta i Sverige vid min mans eventuella frånfälle? Skulle jag i detta fall vinna på att ha s k dubbel bosättning? Själv var jag inte yrkesverksam speciellt länge i Sverige innan flytten utomlands. Då jag inte heller hunnit med att bo 40 år i Sverige före flytten riskerar min svenska pension bli under existensminimum. Är det före utflyttningen dessa 40 år krävs eller räknas även åren efter tillbakaflytt om den sker före pensionen? Om jag dör före min man, ärver han mig enligt tysk eller svensk lag? Om min man dör först, enligt vilken lag ärver jag honom? Kan jag testamentera bort ett framtida arv till min son, som jag anser behöver pengarna bättre än min man?

Sign: Sent ute

Svar:

När det gäller frågan om tysk änkepension och vad som gäller beträffande den hänvisar jag dig till tyska myndigheter. De bestämmelser som gäller i Tyskland känner jag inte till. Frågan om vilken lagstiftning som gäller om din man avlider före dig så avgörs den frågan efter de förhållanden som råder vid dödsfallet. Enligt internationell privat rätt skall frågan avgöras utifrån var man är bosatt. Det som kommer att bli avgörande är då var han anses bosatt vid dödsfallet. Detta kan inte generellt besvaras utan avgörs från fall till fall. Du kan enligt svensk lag som skall tillämpas om du är bosatt i Sverige när du avlider (jämför bosättningen svar ovan) får du testamentera all din egendom till din son om du så önskar. Din man har ingen rätt att kräva något arv efter dig.

Skadestånd vid olycka

*Skadestånd – vid olycka *

Min sambo har en liten snickerifabrik, som ibland tillåter besökare att komma in och handla spillmaterial. Jag har funderat över vad som händer om en utomstående person som inte jobbar där kommer in på besök och gör sig illa eller ramlar och slår sig. Det är lätt hänt att snubbla över en bräda och det kan gå riktigt illa. Skador kan uppkomma både på materialet i snickeriet och på personer. Vem är ansvarig för detta? Ägaren, arbetaren (som eventuellt kan ha orsakat olycka) eller den utomstående personen själv?

*Sign: *

*Svar: *

Frågan låter sig tyvärr inte besvaras helt enkelt. I normala fall krävs för att skadeståndsansvar skall uppkomma ett mått av vållande. Med vållande menas ett agerande som inte varit tillräckligt försiktigt utan vårdslöst. Ett normalt beteende är aldrig vårdslöst. Men här kommer vi in på juridiska bedömningar som är svåra att göra. För vissa särskilda verksamheter, dock inte för snickerier, föreligger vad som kallas ett strikt skadeståndsansvar. I vållandebegreppet ligger att man skall ha handlat uppsåtligen eller vårdslöst; vårdslöshet kan till exempel innebära att man inte iakttagit gällande säkerhetsföreskrifter. Huvudregeln beträffande skador som en anställd orsakar i tjänsten är att arbetsgivaren skall ersätta dessa. Slutsatsen som jag gör är att det får avgöras från fall till fall utifrån händelseförloppet. Men du skall kanske varna din sambo för obehagliga överraskningar i form av skadestånd, som kan uppkomma om han har otur.

Granntivst

Granntvist

För 20 år sedan byggde jag en sommarstuga på en friköpt tomt. Grannfastigheten är stor och innehåller bland annat ett boningshus flera hundra meter ifrån vår tomt-gräns. För ett par år sedan satte grannen granplantor vid gränsen till vår tomt. Stammarna står ett par decimeter från tomtgränsen, men grenverk och rötterna går numera långt in på vår mark. Han har nu öppen mark med en rad granar längs gränsen till vår tomt. Får man plantera så nära gränsen? De är så höga och risiga nu. Det hade inte varit några problem om han planterat dem 3-4 meter ifrån oss. Grannen har också satt upp taggtråd för att markera gränsen. Får han det? Han har inga djur och så här blir det ju farligt för barnen.

Sign: Gran(n)en

*Svar: *

Frågor om rättsförhållanden mellan grannar regleras i första hand av Jordabalkens regler. Av detta kan man utläsa att var och en skall vid nyttjande av sin fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Vad skälig hänsyn är framgår inte utan detta får avgöras från fall till fall. Taggtråden kan givetvis ifrågasättas men något entydigt svar går inte att ge om det är fel eller inte. Vidare förhåller det sig så att om rot eller gren tränger in på en annan fastighet och detta medför olägenhet får man ta bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärder, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom. Du måste därför kontakta grannen och tala om för honom att han måste göra något åt sina granar. Angående plantering och staket m m kan det finnas kommunala regler angående detta.

Underhåll- Underhållsstöd

*Underhåll- underhållsstöd *

För några år sedan flyttade jag och min son, 14 år, från Sverige till Tyskland. Där gifte jag om mig. Det svenska medborgarskapet har jag och min son behållit. Min son är inte adopterad av min nya man, men de har en bra relation. Tyvärr har jag problem med sonens pappa. Han tycker inte att han ska betala något underhåll för sonen. Det gjorde han inte medan vi bodde i Sverige heller. Jag har ensam vårdnad och hade bidragsförskott fram till för ca 2 år sedan men föll av någon anledning ur rullorna hos försäkringskassan.

Är det verkligen så att om ena parten lämnar landet lagligt då försvinner också rätten till underhållsbidraget? Jag har anlitat advokat här i Tyskland som arbetar med fallet och genom domstolsutslag fått fastställt pappan är skyldig att betala underhåll. Vi har sedan dess (ett drygt år) kämpat med Försäkringskassan, kronofogden och så vidare, men ingen verkar intresserar sig. Inte heller de tyska myndigheterna får några svar från de svenska myndigheterna. Vad kan jag göra?

Sign: Rättslös mamma

*Svar: *

Det är något som inte stämmer eftersom du säger att du har ett domstolsutslag på att pappan är underhållsskyldig i det fall skall antingen pappan själv om han har pengar betala eller så är försäkringskassan i allmänhet skyldig att betala underhållsstöd.

Följande står på försäkringskassans hemsida:

*Om du och barnet bor i ett annat EU-land och den bidragsskyldige föräldern arbetar i Sverige kan ert barn ha rätt till underhållsstöd. Underhållsstödet betalas då ut som om du och barnet vore bosatta i Sverige.*

Samägande

*Samägare till fastighet – svartbygge ? *

Vi är fyra syskon som genom arv är samägare till en mindre skogsfastighet med strandrätt. När arvet föll ut träffades ett avtal för att bland annat reglera utnyttjande, skötsel, avverkning och byggnation. Nu har en av samägarna brutit överenskommelsen genom att på eget bevåg och utan bygglov byggt en sommarstuga i strandzonen. Där det råder ett generellt byggförbud inom 300 meter från strandlinjen. Bygget började för ett par år sedan med vad man skulle kunna säga en arbetsbod, men har sedan efter hand utvecklats till ett välutrustat fritidshus. Nu undrar vi andra ägare vem som blir ansvarig om/när myndigheterna upptäcker detta ”svartbygge”. Vad kan det bli för påföljder? Är det möjligt att i efterhand söka och erhålla dispens för bygget med hänvisning till preskription? Skulle en försäljning förändra ansvarsfrågan? Vad gäller vid ett eventuellt nytt generationsskifte genom arv?

Sign: Bekymrad

*Svar: *

När det gäller frågan om det är ett så kallat svartbygge kan följande sägas.

Svartbygge är en populär term för byggnad eller tillbyggnad som uppförts olovligt, utan bygglov. Byggnadsnämnden kan förelägga ägaren att riva det byggda, vid hot om vite. Byggnadsnämnden kan också låta riva det olovligt byggda på ägarens bekostnad. Den som byggt (och även andra) kan åläggas att betala olika straffavgifter som kan vara flera gånger de normala avgifterna för bygglov. I ert fall torde det vara mest rimligt att de som genomfört svartbygget får svara för kostnaderna. Det finns givetvis möjlighet att söka om bygglov i efterhand. Saken förbättras knappast genom ett generationsskifte snarare blir problemen måhända större då den som byggt inte längre lever. Det ligger då nära till hands att gissa att det blir ägarna som blir ansvariga.

Arvsfråga

*Arvsfråga *

Hej! Jag har en fråga som gäller ett arv. Vi är två halvsystrar med olika pappor men samma mamma. Mamma dog i vintras och det fanns inte så mycket att ärva efter henne. Men bland annat hade min mamma ett mycket vackert halssmycke som jag tyckte mycket om. Mamma lovade mig när jag var liten jag skulle få det efter henne. Men min storasyster (som är 15 år äldre än jag) säger nu att det är hon som köpt smycket för många år sedan och gett till mamma och att hon därför har rätt att få ärva detta smycke.

Kan det verkligen vara på det viset?

Sign: Lillasyster

Svar:

När det gäller löften om att man skall erhålla något i arv efter någon inte gäller som testamente. Det sätt som lagen har bestämt skall gälla är att skriva ett testamente om man vill att någon skall ha en viss egendom. Om din mamma ville att du skulle få smycket borde hon ha upprättat ett testamente och förordnat om detta. Många människor drar sig för att skriva sitt testamente. Jag kan inte nog understryka vikten av att låta upprätta ett testamente. Ett testamente hjälper dina nära och kära att fördela din kvarlåtenskap och kan ofta förhindra bittra slitningar mellan dina arvingar. Det finns en oändlig mängd anledningar till att inte vänta med att skriva testamentet. Testamentet är ett juridiskt bindande dokument som ska undertecknas av två icke jäviga vittnen som är äldre än 15 år och som utan att behöva få veta testamentets innehåll skall bevittna undertecknandet. Det är inte heller så att din syster har ”förtur ” till halssmycket bara för att hon köpt det. Det som återstår är att försöka komma överens med din syster det finns kanske något annat som hon skulle vilja ha som minne. Annars återstår bara för dig att försöka övertyga din syster om din mors vilja.

Penninglån

*Penninglån *

Hej! Jag lånade ut pengar och några saker för flera år sedan men har fortfarande inte fått tillbaka dem. Jag anlitade en kronofogde för indrivning och det kostade mig flera tusentals kronor extra. Fortfarande har ingen gjort rätt för sig och jag undrar vad jag kan göra mer för att få tillbaka mina pengar och saker.

Sign: Roger

*Svar: *

Det är alltid lättare att låna ut pengar än att få tillbaka dem. Tyvärr har du nu drabbats av att låna ut till personer som inte har vilja eller förmåga att betala tillbaka. Att det är på det viset framgår av din frågeställning där du skriver att du till och med att haft kostnader om flera tusen kronor för att försöka få pengarna återbetalda. Vad som ligger bakom denna höga kostnad är oklart. När någon inte betalar skulder eller inte lämnar tillbaka något som man lånat ut kan man ta hjälp av kronofogdemyndigheten. Ansökningsavgiften hos kronofogdemyndigheten är för närvarande 300 kronor. Sökanden kan begära ersättning för ansökningsavgiften. Om sökanden inte betalar ansökningsavgiften kan den utmätas hos sökanden. Som ersättning för eget arbete eller ombuds arvode kan sökanden normalt få 340 kronor vid ansökan om betalningsföreläggande och 375 kronor vid ansökan om hand-räckning. Dessa normalbelopp är fastställda i en förordning. Om det finns särskilda skäl kan man få ersättning med ett högre belopp. I så fall måste man särskilt ange skälen på ett så utförligt sätt att Kronofogdemyndigheten kan bedöma om den högre ersättningen ska beviljas. Varför du betalat flera tusen kronor måste bero på att det gäller fler skulder än en. Tyvärr finns det ingen annan möjlighet än att ansöka om betalningsföreläggande eller begära handräckning.

Flytta till Sverige från Finland

*Flytta till Sverige från Finland *

Hej! Jag är en tjej i Finland som vill flytta till min pojkvän i Sverige. Nu undrar jag om man måste anmäla att man vill bli sambo. Har en god vän som säger att man inte behöver göra en anmälan. Vill gärna veta.

Sign: Tacksam för svar

*Svar: *

Du är en av många finländska medborgare som väljer att flytta till Sverige. Detta kan du göra utan att söka tillstånd till detta. Du behöver inte heller anmäla att du skall bli sambo med någon. Däremot skall du anmäla att du har flyttat in i landet d v s du skall folkbokföras här. Detta anmäler du till Skatte myndigheten i den stad du avser att bosätta dig i. Detta medför att du blir folkbokförd i Sverige och att myndig-heterna vet var du bor.

Testamente

Skriva testamente själv – funkar det?

Jag undrar om ett testamente är giltigt om man själv skriver det? Är det någon speciell formulering man måste använda? Jag undrar också om jag kan göra egna tillägg på ett redan, av jurist, skrivet testamente. Han sa att jag kunde göra det och därför har jag lagt till några saker på baksidan som jag har skrivit för hand med två personer som bevittnat med namn och telefonnummer. Räcker det eller ska även adressen till vittnena vara skriven? Frågan är om man måste gå till en jurist för att få ett giltigt testamente?

Sign: Madeleine

Svar ;

Ett testamente är ett av de få dokumenten i Sverige som måste vara upprättade på ett visst sätt d v s de är formbundna. Huvudregeln är att ett testamente skall vara upprättat skriftligen. Det finns dock undantag så kallat nödtestamente som kan lämnas muntligen i en nödsituation. Ett nödfalls testamentes giltighet är dock begränsat till tre månader . Ett testamente är ett ensidigt förordnande med vissa formkrav som när som helst kan återkallas. Ett testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena ska veta att det är ett testamente det är ett testamente de bevittnar, inte testamentets innehåll. Vittne får inte vara minderårig, ha psykisk störning eller vara nära släkt med testator eller testamentstagare.

Undantag från formkraven genom;

Muntligt nödfallstestamente med två vittnen då testatorns vilja klart måste

framgå genom muntlig redogörelse inför två vittnen.

Holografiskt nödfallstestamente är ett testamente skrivet utan vittnen.

Det är fullt möjligt att göra ett tillägg till ett testamente det är dock samma formkrav som jag redogjort för ovan d v s skriftlig form och två vittnen. Testamente behöver inte upprättas av jurist. Det är dock mitt råd att kolla med en jurist att innehållet i testamentet verkligen stämmer överens med din vilja.

Äktenskapsförord - gäller det ?

*Gäller mitt äktenskapsförord ännu – 30 år gammalt *

Min man vill skiljas då han har träffat en ny kvinna. Vi har varit gifta i snart 30 år och jag har varit hemmafru nästan hela tiden. Detta var vi förstås överens om men jag anar att det nu kan ha varit ett förhastat beslut. Det är först på senare år som jag haft en deltidsanställning. Han är VD för ett relativt stort företag och tjänar cirka 70 000 kronor i månaden. Jag har svårt att försörja mig på mina inkomster . Har jag rätt till underhållsbidrag? Vi har ett gammalt äktenskapsförord enligt vilket vår sommarstuga är min enskilda egendom. Gäller detta fortfarande efter 30 år?

*Sign: Gift för evigt *

*Svar: *

Det är ingen lätt situation för dig efter så många års äktenskap och tyvärr kan man inte säga att vår lagstiftning hjälper dig så värst mycket. Du kan vara berättigad till underhållsbidrag från din make om dina inkomster är mycket små. Det finns dock inget som säger att ni skall leva på samma standard efter skilsmässan. Detta gäller dock under betänketiden som kan löpa upp till ett år. Mitt råd är att begära betänketid och underhåll under betänketiden. Det du kan hoppas på är förstås att din make har så mycket moral att ha tar ett ekonomiskt ansvar för dig frivilligt även efter skilsmässan. Det är ju det som är bäst för båda parterna. Att behöva tvista om underhållsbidrag efter 30 års äktenskap är inte särskilt roligt. När det gäller äktenskapsförordet gäller det tills för det fall att det är registrerat vid domstol och inte ersatt av något nytt. Du kan därför räkna med att få behålla sommarstugan.

Gemensam vårdnad

*Gemensam vårdnad *

Jag och min före detta man skilde oss för sex år sedan. Vi har en gemensam son som nu är 15 år. När vi skildes hade jag det lite trassligt så min man fick vårdnaden om pojken och jag fick umgängesrätt. Fram till för ca ett halvår sedan fungerade det bra, men under de senaste månaderna har min son och jag kommit närmare varandra och han har i princip bott hos mig på heltid. Vi bor i samma stad så han är också hos sin pappa vissa helger. Men nu är det motsatta förhållandet mot tidigare. Han bor hos mig och har umgängesrätt med pappan. Pappan har ny familj med två mindre barn nu så för min del tyckte jag det var okej att vår son nu flyttar hem till mig. Men min make är inte lika positiv då han är rädd för att få betala underhåll, samtidigt som jag naturligtvis vill slippa att betala eftersom jag fått ökade utgifter för sonens boende. Hur ska vi göra?

*Sign: Ansvarsfull förälder *

• Svar:*

Du säger att pappan har egen vårdnad och du har umgängesrätt. Detta innebär att verkligheten inte motsvarar juridiken längre . Den första åtgärden du borde göra är att ansöka om gemensam vårdnad om sonen. Eftersom han sedan de facto bor hos dig och inte hos sin pappa så bör en domstol fastställa att han bor hos dig. När detta är fastställt, vilket inte bör förorsaka några problem då pojken är 15 år. I den åldern är det mycket som talar för att han själv får bestämma hos vem av föräldrarna han vill bo hos. Det enda som skulle kunna förhindra ett boende hos dig är att du har något problem som innebär att det inte skulle vara bra för pojken att bo hos dig. Den situation som du beskriver verkar inte vara problematisk på något sätt och då skall det inte vara något problem. Frågan om din före detta man skall betala underhåll är beroende på hans inkomster och hans utgifter bland annat för de två hemmavarande barnen.

försäkringsersättning vid inbrott

*Försäkringsersättning vid inbrott *

Jag hyrköpte TV, video och musikanläggning från ett företag här i staden. För två år sedan hade jag inbrott i min lägenhet, som var helförsäkrad, och alla maskinerna stals. Jag gjorde polisanmälan och polisen kom hem och skrev rapport. Jag utgick ifrån att jag skulle få kompensation för det stulna då jag har en hemförsäkring och har haft det i alla år. Men jag misstog mig. Jag började med att vända mig till företaget som jag hyrköpt av men de hänvisade till mitt försäkringsbolag. Sedan dess har jag bråkat med försäkringsbolaget och med företaget jag hyrköpte av. Ingen av dem vill ta på sig ersättningsansvaret. De bara skyller på varandra och här sitter jag emellan och har inte råd att köpa nytt. Vad ska jag göra?

Sign: Svart i rutan

*Svar: *

Det du beskriver är nog en alltför vanlig situation. Det förefaller som att det i första hand är ditt försäkringsbolag som skall ersätta det stulna. Sakerna har ju funnits i din bostad och det är mest sannolikt att det är din hemförsäkring som skall träda in. De vägar som i första hand står dig till buds är att begära att försäkringsbolaget omprövar sitt beslut. Olika försäkringsbolag har olika namn på detta men samtliga har en instans dit missnöjda försäkringstagare kan vända sig. Det andra alternativet är att genom stämning väcka talan mot försäkringsbolaget. Det är dock tveksamt om en sådan talan skulle ersättas av rättsskyddsmomentet i din hem försäkring då beloppet troligtvis är för lågt. Mål om mindre värden, d v s under ett halvt basbelopp, cirka 25 000 kronor, hanteras enligt ett förenklat förfarande i domstol. Dit kan du vända dig för mer information. Om värdet är högre föreslår jag att du tar hjälp av en advokat.