Omyndigförklara - hur gör man?

*Omyndigförklara *

Vad krävs egentligen för att få någon omyndigförklarad? Min pappa drabbades av stroke för ett par år sedan. Han har lyckats kämpa sig tillbaks rent fysiskt, men mentalt står inte allt rätt till. Han är fortfarande lite förvirrad. Han har tillgång till kommunens hemhjälp som kommer och ser till honom morgon och kväll. De har egna nycklar. Ändå har han vid ett flertal tillfällen släppt in främmande människor som stulit pengar och även bankkort ifrån honom. När jag upptäckte det lyckades jag spärra bankkortet, men pengarna (totalt nära åtta tusen kronor) har vi inte lyckats få tillbaka. Pappa envisas fortfarande med att ha en massa pengar liggande hemma. Nu är jag rädd att han ska bli rånad igen och skulle därför vilja spärra hans konton så att han inte kan ta ut mer än han behöver. Kan jag göra något? Jag är enda barnet.

Sign: Orolig dotter

*Svar: *

Omyndigförklaring är en juridisk http://sv.wikipedia.org/wiki/Juridik åtgärd av domstol http://sv.wikipedia.org/wiki/Domstol, med avsikt att frånta en myndig http://sv.wikipedia.org/wiki/Myndig person dess rättshandlingsförmåga http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4ttshandlingsf%C3%B6rm%C3%A5ga, det vill säga förmågan att ingå avtal med mera. Orsaker till omyndigförklaringen kan bland annat vara psykisk sjukdom http://sv.wikipedia.org/wiki/Psykisk_sjukdom, demens http://sv.wikipedia.org/wiki/Demens och intellektuella funktionshinder http://sv.wikipedia.org/wiki/Funktionshinder. För att din far skall bli omyndigförklarad krävs att tingsrätten som din far tillhör beslutar om att han inte längre är rättskapabel. En annan väg du kan välja är att ansöka om en god man hos överfyndaren. En god man förekommer i olika sammanhang för att bevaka någons rätt, hjälpa den som inte själv kan sköta sina angelägenheter etc. En god man kan t ex förordnas för att företräda en omyndig eller någon som p g a sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

Adoption av barn - vad betyder det juridiskt ?

*Adoption – vad innebär det? *

Min biologiska mamma var bara 16 år när jag föddes och hon vägrade tala om vem som var pappa. Hon klarade inte av att ta hand om mig så bra. Så småningom kom jag att bo hos mina morföräldrar. Min mamma flyttade till en annan stad. När jag hade bott ett par år hos mina morföräldrar ville de adoptera mig. Min mamma gick med på adoptionen. Jag blev därför bortadopterad till min mormor och morfar när jag var liten, har jag någon arvsrätt när min biologiska mor går bort? Min mamma har aldrig gift sig och inte heller får några fler barn. Nuförtiden träffas vi och det känns bra.

Sign: Undrande

*Svar: *

Adoption är en juridiskt bindande handling som innebär att den tidigare juridiska bidningen till den biologiska modern bryts. Detta har inget att göra med vem som adopterar. I detta fall har din mormor blivit i juridisk mening din mamma och således är din biologiska mamma i juridiskt hänseende din syster. När de juridiska banden bryts så upphör arvsrätten som är juridisk. Detta innebär att du inte har någon arvsrätt som dotter till din biologiska mamma. Du kan dock ändå komma att ärva henne men i så fall enligt reglerna för dig som syskon. Detta skulle kunna hända eftersom din biologiska mamma inte har några andra barn eller är gift så kan du som syster ärva henne om båda era föräldrar är döda. Om dina morföräldrar lever så ärver de före dig. Det som din biologiska mamma kan göra om hon vill att du skall ärva är att skriva ett testamente till din förmån.

Umgängesresor - vem betalar ?

*Resor till umgängesföräldrar – vem betalar ? *

Jag är ”lyckligt skild ” sedan 10 år tillbaka. Jag har tre fantastiska barn som träffar sin pappa varannan helg. Vi har haft den här ordningen i sex år. Både jag och barnens pappa är överens om hur vi vill ha det och det fungerar mycket bra. Barnens pappa har nu planer på att flytta till England och jobba några år. Vi vill båda att barnen ska fortsätta att träffa pappa varannan helg om det är möjligt. När det kommer till tidsaspekten är vi båda överens om att vi får pröva oss fram. Det som vi däremot har börjat diskutera är pengafrågan. Vem ska egentligen betala för barnens resor? Vi tjänar ungefär lika mycket nu men han kommer nog att tjäna lite mer i och med jobbet i England. Eftersom barnens pappa hämtar och lämnar på skolan har det aldrig varit något problem tidigare, men han kan ju inte hämta dem där när han är i England.

  • Sign: ”Ensamma mamman”*

*Svar: *

Huvudregeln är att umgängesföräldern, pappan i det här fallet, står för umgängesresorna. Det finns däremot undantag när även boendeföräldern, du, ska bidra till resorna. Är avståndet över 10 mil och är det kostnader av betydelse ska du ta del av kostnaderna efter vad som är skäligt med hänsyn till din ekonomi och omständigheterna i övrigt. Det ska påpekas att det ska finnas godtagbar anledning för flyttningen. Om du ska hjälpa till eller inte är en bedömningsfråga. Hjälpen kan lösas på olika sätt, du kan hjälpa till att köra barnen till flygplats men även rent faktiskt betala delar av kostnaderna. Man räknar ut hur mycket du ska betala på liknande sätt som när man beräknar underhållsbidrag. Det bästa är förstås att du och din exman kommer överens om hur kostnaderna skall fördelas med ledning av detta som sagts.

Tvingad till bodelning

Tvång vid bodelningen vad gör jag ?

Har en fråga som rör bodelning. Då jag och min make separerade för ett par år sedan levde jag under en mycket pressad situation med självmordshot och kränkningar från min makes sida. Då bodelningen skulle verkställas gick jag därför med på att avstå från alla ekonomiska rättigheter, något som jag i efterhand kommit att ångra. I och med att situationen nu stabiliserats så har därför frågan uppkommit hos mig om det finns möjlighet att riva upp ett sådant beslut i efterhand? Jag anser att jag mer eller mindre "tvingades" skriva på bodelningspapperen under förtäckta hot. Exmaken hämtade dessutom och sålde en hel del saker från vårt då gemensamma hem innan bodelning var gjord. Finns möjlighet att gå vidare med en sådan här fråga, och vart vänder man sig i så fall?

Sign: Anonym

*Svar: *

Detta är en frågeställning som då och då dyker upp på advokatbyrån. Det finns givetvis inget generellt svar på den utan allt beror på hur omständigheterna har varit i det enskilda fallet. Det går inte att avgöra på enbart de uppgifter du lämnat hur ditt fall skulle komma att bedömas. Det jag kan säga är att det inte är särskilt lätt att få ett bodelningsavtal som är undertecknat ogiltigförklarat. Skälen till detta är förstås att man utgår ifrån att ett avtal som är underskrivit skall gälla. Det är du som måste bevisa att förhållandena var sådana att det inte längre skall gälla. Du måste åberopa avtalslagens regler om ”rättshandlingars ogiltighet”. Dessa regler kräver i stort sett att du skall ha känt dig hotad till livet i vart fall att något mycket allvarligt skulle komma att hända om du inte skrev på bodelningsavtalet. Det är min uppfattning att det krävs väldigt starka skäl för ogiltighetsförklaring.

Vad gäller enligt sambolagen?

*Samboavtal eller inte *

Vad är viktigt att tänka på när ett samboförhållande inleds? Jag har en del sparade pengar plus fonder på banken. Vad händer vid en eventuell separation? Delas de lika? Vad händer med de möbler och värdesaker jag tar med mig till det nya hemmet? Delas de lika? Vad händer om en av oss avlider. Vi har köpt ett hus tillsammans, som vi snart flyttar in i. Vi är båda två betalningsskyldiga för lånen på huset. Sedan har vi köpt en bil tillsammans som står i min sambos namn.

Sign: Blivande sambo

Svar:

Det som jag tycker är mycket viktigt att tänka på när man blir sambo är att om en av samborna avlider så ärver inte den andre den avlidne. Detta är en väsentlig skillnad när man jämför med att gifta sig. Om en av makarna dör så ärver den kvarvarande. Därför anser jag att det är viktigt att tänka på att skriva ett testamente om man vill skydda sin sambo. När man blir sambo gäller den så kallade sambolagen. Den säger vad som gäller för bohag och bostad som man köpt för att bruka eller bo i tillsammans. Detta innebär att sparade pengar, fonder, obligationer, aktier, bilar mm inte alls delas om man separerar. Du tar med dig dem ut ur förhållandet helt ograverade. När det gäller huset gäller det motsatta. Detta är så kallad samboegendom eftersom ni köpt huset för att bo där tillsammans. Denna egendom skall delas lika vid en eventuell separation. När det gäller bilen så kan den bara registreras på en person. Det kan därför vara klokt om man har betalt hälften vardera att skriva ett avtal som säger att man äger bilen tillsammans.

skadestånd pga stänk från bil

*Skadestånd pga stänk från bil * Jag var ute och rastade vår hund häromdagen. Det var slaskigt efter en natts snöande och sedan töade det under dagen. Medan jag går på trottoaren med min hund kommer en av grannarna körande i sin bil. Han kör ned i en stor slaskpöl och både jag och hunden blir alldeles nedstänkta av den bruna sörjan. Grannen stannade och bad så mycket om ursäkt, han erbjöd sig också att betala eventuell kemtvätt. Och det var ju bra. Men nu undrar jag vad som hänt om han inte hade velat betala? Kunde jag i så fall ha krävt honom på ersättning via domstol?

Sign: Som en våt hund

Svar:

Av skadeståndslagen följer att den som uppsåtligen d v s ”med flit” eller av oaktsamhet d v s ”utan att tänka sig för” orsakar person eller sakskada skall ersätta denna. Så som du beskriver situationen så verkar den falla in under begreppet oaktsamhet. Detta innebär att man anser att en bilist skall se upp om det har regnat och är blött när han kör inom en tätort. Han kan räkna med att om han kör i en vattenpöl så kan det stänka upp på någon som går på trottoaren. Det är denna situation som du beskriver. Min uppfattning är att du hade haft rätt till ersättning om grannen inte frivilligt gått med på att betala. Den svårighet som kan uppkomma när det gäller skadestånd är givetvis ersättningens storlek. Du måste kunna bevisa skadan d v s visa upp skadade eller nedsmutsat klädesplagg och även vad det i så fall kostat att få dem i samma skick som innan. För mig förefaller det vara en fråga som inte hör hemma i domstol utan som man i allmänhet kan använda sin hemförsäkring för att täcka.

Övertaganderätt till bostad

Övertaganderätt till bostad Jag är en frånskild mamma till två pojkar, 10 och 13 år gamla. För fem år sedan träffade jag en ny man som jag och mina pojkar flyttade hem till. Efter två år gifte vi oss och det fungerade jättebra. Nu har han dock varit otrogen och jag vill skiljas. Hur stor rätt har jag till lägenheten vid en skilsmässa? Han hade redan köpt och bott i lägenheten ett par år när jag och mina två pojkar flyttade in. Jag betalade inget när jag flyttade in, men står sedan ett par år tillbaka för hälften av lånen och har betalat hälften av alla kostnader, reparationer och så vidare. Nu säger han att jag inte har rätt till lägenheten vid en skilsmässa. Har han rätt? Vi har inget äktenskapsförord.

Sign: Snart skild

*Svar: *

Det är förstås aldrig roligt när en i ett förhållande är otrogen och att det som i ditt fall leder till skilsmässa. I ditt fall kan man kanske säga att det var tur att ni gifte er. Om ni bara hade varit sambo hade du nämligen inte haft någon rätt till värdet av lägenheten, eftersom din partner redan ägde den när ni blev sambo. I och med att ni gifte er fick du genom den så kallade giftorätten del av din mans tillgångar på samma sätt som han får del av dina. Det förhåller sig till och med så att om du har ekonomiska möjligheter att lösa ut honom ur lägenheten så kan den tilldelas dig i en kommande bodelning. När det skall bestämmas vem som skall få behålla den gemensamma familjebostaden är det den som bäst behöver bostaden som får behålla den. Det som då kan få betydelse är att dina pojkar går i skola i närheten att det är svårt för dig att skaffa en lika bra bostad för barnens skull. För det fall att du och din man inte kommer överens om lägenheten kan du i domstolen begära att den utser en så kallad bodelningsförrättare som bestämmer hur lägenheten skall hanteras i skilsmässan.

underhåll till 17 åring

*Ska en 17 åring som inte bor hemma ha underhållsbidrag *

Vi har en 17-årig dotter som nu vill flytta hemifrån. Hon vill flytta ihop med sin jämnårige pojkvän och de tänker dela kostnaderna. Min make och jag tycker inte det är en bra idé eftersom de båda går i gymnasiet och inte har någon egen inkomst. Nu undrar vi hur fungerar försörjningsplikten? Är vi som föräldrar skyldiga att betala för ett annat boende än om hon bor hemma. Är vi skyldiga att betala för andra omkostnader som till exempel hygienartiklar och mat. Vad händer när hon fyller 18? Har vi fortfarande försörjningsplikt om hon fortsätter studera men bor hemifrån?

Sign: Oroliga tonårsföräldrar

*Svar: *

Jag förstår att ni är oroliga för er dotter. Ni har som föräldrar och vårdnadshavare att svara för underhåll efter vad som är skäligt med hänsyn till er dotters behov och efter er samlade ekonomiska förmåga. Denna underhållsskyldighet upphör när er dotter fyller 18 år. Går er dotter i skolan vid denna tidpunkt är ni underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst till dess er dotter fyller 21 år. Er dotter kan inte ställa krav på att ni skall betala för ett annat boende eller andra omkostnader om ni inte vill eller har ekonomisk möjlighet till detta. Fram till dess att dottern fyller 18 år är det ert beslut som gäller. När er dotter fyller 18 år kan hon ju rent faktiskt flytta hemifrån men er underhållsskyldighet sträcker sig ändå inte längre än hennes behov. Finns skolan nära hemmet idag har er dotter inget behov av att flytta hemifrån för att gå i skolan och ni behöver heller inte då betala för ett annat boende eller omkostnader som ett boende utanför hemmet innebär.

Behövs bodelningsavtal ?

Jag och min man har varit skilda i fem år nu och vi har inte skrivit något bodelningsavtal när vi skilde oss. Vi var helt överens om allt både barnen och ekonomin. Han flyttade iväg till en egen lägenhet och vi delade våra tillgångar lika. Jag fick behålla huset med lån, då jag hade ägt det tidigare. Jag hade redan lagfarten på fastigheten. Maken fick behålla vår personbil en Mercedes och våra aktier. Allt var frid och fröjd. Jag har nu träffat en ny man och vill sälja huset. Nu har jag hört att det kan bli problem för mig att jag inte har något bodelningsavtal när jag skall sälja huset. Min man har inte accepterat att jag träffat en ny man utan säger att han kommer att göra livet surt för mig.

Sign: Avtalslös

*Svar: *

Det låter tråkigt att du fått problem när ni var överens när ni skilde er. Det är helt riktigt att du kan komma att få problem, när du ska sälja fastigheten. När man säljer en fastighet måste nämligen ens make lämna sitt tillstånd till detta. För att kunna visa domstolen att du har erhållit fastigheten i en bodelning måste du ha ett dokument d v s ett bodelningsavtal, som visar att ni var överens när ni skilde er och att ni kom överens om att du skulle behålla fastigheten och att han fick någonting annat. Det räcker inte med att du har lagfarten. Domstolen kommer ändå att kräva ett bodelningsavtal som visar att du har fått fastigheten i er gemensamma överenskommelse. Det räcker inte med att du hade lagfarten sedan tidigare. Detta innebär att du nu i efterhand måste försöka komma överens med din före detta man att skriva ett avtal. Om han motsätter sig detta kan du inte sälja fastigheten. I detta läge råder jag dig att kontakta en advokat.

Tvångsvård - kan det bli aktuellt ?

Min dotter, som är 18 år, har fastnat i ett sektliknande sällskap som kallar sig kyrka. Kan jag göra något för att få henne därifrån med hjälp av lagen? Det började med att hon träffade på några ur kyrkan på gatan. Fram till dess hade min dotter varit normal. Hon studerade naturvetenskap på gymnasiet och bodde hemma. Men sedan hon träffade på den här ”kyrkan” har hon flyttat hemifrån och distanserat sig från både oss, sin familj, och sina vänner. Vad jag vet så har hon också tagit banklån, ganska mycket pengar, för att kunna betala några kurser som den här ”kyrkan” ger. De få gånger vi träffar henne säger hon att hon mår bra, men det tror jag inte på. Kan man på något sätt få henne omyndigförklarad och tvinga tillbaka henne? Sign: Desperat mamma

Svar :

Av din fråga framgår att din dotter är 18 år d v s myndig. Detta innebär att hon själv bestämmer över sig liv och att du inte kan ingripa i detta för det fall att du inte kan påvisa att hon behöver vård enligt lagen om vård och behandling under tvång.

För att tvångsvård ska bli aktuellt krävs att personen lider av en allvarlig psykisk störning - ”Med allvarlig psykisk störning avses psykotiskt tillstånd med förvirring, tankestörningar, hallucinationer eller vanföreställningar”. Jag kan tänkta mig att du anser att den sekt som din dotter är hos har gjort att hon har dessa symptom. Men min uppfattning är att hon inte kan anses lida av sådan störning att lagen kan användas. Behovet av omhändertagande för vård måste vara ”oundgängligt”. Dessutom måste patienten motsätta sig vården eller så måste det finnas en välgrundad anledning att tro att vården inte kan komma till stånd i samtycke.

Jag tror inte att det finns något laglig medel att ingripa utan det är bara du själv som kan hjälpa henne.

Hur får jag högre underhållsbidrag till barnen?

Jag är en frånskild kvinna med två barn. Jag har hela vårdnaden om barnen och deras pappa betalar underhåll för dem. Han betalar enligt lägsta tariff, medan jag får lite mer från försäkringskassan. Men nu är problemet att de pengar jag får från försäkringskassan inte räcker. Jag skulle behöva mer för både kläder och fritidsaktiviteter kostar. Barnens pappa hjälper inte till med något av det. När jag för på tal att jag skulle behöva mer, vill han inte prata utan säger bara att jag får vad jag ska ha från Försäkringskassan. Att han har lägsta avgiften beror på att han är arbetslös, men jag vet att han jobbar svart och då tjänar bra med pengar. Det gjorde han redan när vi levde tillsammans. Vad kan jag göra för att få mer pengar?

Sign: Fattig och frånskild

*Svar: *

Det är alltid väldigt frustrerande när pengarna inte räcker till och särskilt när de inte räcker till barnens behov. Extra jobbigt blir det förstås när du vet att pappan har pengarna men ändå inte vill bidraga till sina egna barn. Detta är en inte helt ovanlig situation. Förmodligen tror pappan att du tänker använda pengarna till dina egna behov. Någon annan förklaring är svår att se. När det gäller juridiken är saken sådan att inkomster som inte är synliga d v s som man kallar ”svarta” inte beaktas vid en bedömning av vilken förmåga att betala pappan har. Den fråga som då blir aktuell är om du kan bevisa att han har större inkomster än han uppger. Detta är ofta mycket svårt. I domstolen står förstås ord mot ord. Men pappan kanske mjuknar om du begär rättslig prövning. Vid en rättslig prövning så ställs barnens behov mot pappans förmåga att betala. I domstolen får du uppge att du vet att han arbetar och har inkomster. För att driva denna fråga anser jag att du behöver hjälp av en jurist.

När får barn själva bestämma var de vill bo – barns boende

Jag har en dotter som just fyllt tolv år och hon bor hos fosterföräldrar sedan ett par år tillbaka. Nu har hon pratat om att hon vill flytta hem till mig. Att hon bor i fosterhem har att göra med att jag hade problem tidigare och inte klarade av att ta hand om henne på ett bra sätt. Men nu har jag sedan ett år tillbaka rett upp mina problem och gift mig med en skötsam man som har två egna barn som han har vårdnaden om. Min dotter och jag längtar efter varandra och skulle vilja att hon flyttade ”hem” igen. Hur kan vi göra?

Sign: Borta bra men hemma bäst

*Svar: *

Jag antar att du kanske har hört att enligt bestämmelserna i lagen så får barnens egen vilja var de vill bo större och större betydelse ju äldre de blir. Dessa bestämmelser gäller i första hand barn och deras föräldrar. Man har tidigare ansett att vid 12 års ålder så kan ett barn i princip själv få bestämma om det vill bo hos sin mamma eller sin pappa. I ditt fall gäller det en dotter som är så kallat fosterhemsplacerad d v s antingen har du frivilligt gått med på att hon skall bo i fosterhem eller så har myndigheterna bestämt detta. Oavsett skälet så kan du begära omprövning av detta beslut nu när din situation har så avsevärt förbättrats. I första hand råder jag dig att kontakta den kommun som haft hand om placeringen och diskutera frågan med dem. Om detta inte skulle hjälpa bör du kontakta en advokat på orten som kan företräda dig och föra din och din dotters talan för att pröva frågan om det är bäst för din dotter att nu flytta tillbaka till dig.

Behövs äktenskapsförord?

Hej! Jag är på väg att gifta mig och ska skriva ett äktenskapsförord om att alla tillgångar och skulder var och en av oss har innan äktenskapet ska vara enskild egendom. Skälet till detta är att jag och min blivande man inte vill dra in det vi har idag i vårt äktenskap. Däremot vill vi att det som händer under äktenskapet skall gynna /drabba oss båda. Detta på grund av att min blivande make har en del kapital och en bostad. Jag har själv en egen rörelse. Vad innebär detta om någon av oss dör? Blir det skillnad om vi får barn? Sign: Förutseende?

Svar:

Ett äktenskapsförord är ett avtal som reglerar vad som skall ske med era tillgångar och skulder om ni skiljer er eller om en av er avlider. Om man skiljer sig får äktenskapsförordet den betydelsen att det man har bestämt skall vara enskild egendom behåller vardera parten utan att utge något till den andre. I ert fall har ni begränsat det till tillgångar som ni har vid äktenskapets ingående. Allt som ni förvärvar därefter blir så kallat giftorättsgods vilket innebär att det skall delas lika vid en skilsmässa. Om du t ex vinner 1 miljon på lotto skall din man ha hälften av detta belopp om ni skiljer er. Betydelsen av äktenskapsförordet om en av er avlider är att all egendom som är enskild egendom hos den avlidne ärves av den kvar-varande, d v s denna egendom ingår inte i den bodelning som skall ske innan arvskiftet sker med anledning av dödsfallet. Det blir inte någon skillnad om ni kommer att få gemensamma barn. Makar ärver varandra såvida det inte upprättas ett testamente med annan innebörd.

Husförsäljning när man ska skiljas vad gäller?

Min man och jag gick skilda vägar för fyra år sedan. Jag fick behålla huset och han fick pengar och bilen. Vi lämnade in skilsmässoansökan till tingsrätten och blev skilda på pappret också. Jag hade själv hela lagfarten på fastigheten som jag bor kvar i. Sedan vi skildes har jag renoverat och målat om och lagt ner mycket pengar i huset. För en tid sedan träffade jag en ny man och han bor i en annan stad. Vi har beslutat oss för att flytta ihop hos honom. Jag skall därför sälja huset. När jag kontaktade mäklaren så sa han att han var tvungen att ha min före detta mans godkännande till försäljningen. Kan detta vara riktigt. Jag äger ju själv hela huset och min man och jag var överens när han fick pengarna och bilen. Nu säger min man att han skriver bara på om han får vara med och dela vinsten. Vad är det som gäller?

Sign: Husvill / rådvill

*Svar: *

Mäklarens begäran är berättigad. För att kunna sälja fastigheten måste du kunna bevisa att din man inte har någon del i den antingen genom ett bodelningsavtal eller hans godkännande till försäljningen. Och din man kan kanske utnyttja situationen genom att påstå att ni inte har kommit överens så som du säger. Det ni skulle ha gjort i samband med skilsmässan och överenskommelsen är att ni skulle ha skrivit ett så kallat bodelningsavtal. I detta skulle ni ha talat om vad ni bestämt d v s att du skulle få behålla huset och att han fick pengar och bil. Eftersom han nu säger att han skall vara med och dela vinsten verkar du ha fått ett problem. Det krävs nämligen ett skriftligt avtal som visar att ni kommit överens. Mitt råd är att du kontaktar en advokat som kan hjälpa dig.

underhållsbidrag till barn

Underhållsbidrag till barn – vad gäller ?

Min man och skildes för ett par år sedan. Vi har två barn ihop och relationen har fungerat ganska bra. Han tar sitt ansvar för barnen och de bor som avtalat hos honom varannan helg och på loven. Tills för fyra fem månader sedan skötte han också betalningen av sitt underhåll, men inte nu längre. Han menar att han dels inte har råd eftersom han går arbetslös, dels att han också betalar för barnen när de är hos honom. Men jag behöver pengarna för att kunna ge barnen vad de ska ha, jag har bara ett deltidsjobb. Vad kan jag göra? Sign: Vill inte bråka

Svar:

Det är alltid bra om man kan komma överens om barnen trots att man går skilda vägar. I ert fall framgår det att det har fungerat med umgänget och att det fram tills nu har fungerat när det gäller underhållet. Det du kan göra är att gå till försäkringskassan och begära underhållsstöd. Detta kan du erhålla om pappan vägrar att fullgöra sin underhållsskyldighet. Du måste ha pengarna till barnen annars klarar du dig inte. Försäkringskassan får sedan göra en bedömning om pappans inkomster inte räcker till att betala underhåll med. Tyvärr grundar de sin bedömning på inkomster året innan så det tar ett tag innan det blir ett underhåll som är i överensstämmelse med vad pappan verkligen har möjlighet att betala. Detta är den fråga mellan honom och försäkringskassan i första hand. I vissa fall kräver försäkringskassan att mamman går till rätten och prövar underhållet.

Enligt föräldrabalken som reglerar frågan om underhålls bidrag skall bidraget betalas efter förmåga och barnens behov.

Arv och testamentsfråga

Jag är en änka på 60+ som har börjat fundera över vad som händer när jag går bort. Vem som ska ta hand om allt? Min man och jag skrev testamente till förmån för en brorson till min man. När min man gick bort för fem år sedan tog en brorsdotter och en brorson helt avstånd från mig. En brorson och en systerson stöttade mig hela tiden. Dem har jag fortfarande bra kontakt med. Nu undrar jag om det är de som är gynnade i testamentet som bör ta hand om allt. De vet om vad som står i testamentet. Eller hur ska jag förfara? Jag har faktiskt inte börjat fundera över det förrän på senare tid och nu har jag stora bekymmer. Jag har inga barn och mina närmaste släktingar är tre barn till en halvsyster som jag inte hade mycket kontakt med. Nu är hon också död sedan sex år tillbaka. På min mans sida finns bara syskonbarn, varav jag bara har tät kontakt med en brorson och hans barn.

Sign: Barnlös änka

Svar:

Det var klokt av Dig och Din man att Ni skrev ett inbördes testamente men jag förstår också Din nuvarande situation. Saker och ting blir inte alltid som man förmodat. I ett inbördes testamente bestämmer man vad som skall hända med kvarlåtenskapen när den första av makarna dör och vad som ska hända sedan båda har dött. Ett inbördes testamente består av två testamenten varför Du kan återkalla Din del av Ert gemensamt upprättade testamente. Detta gör Du genom att upprätt ett nytt testamente vari Du återkallar din del av det gamla. Observera att Du inte kan ändra på innehållet i det Din avlidne make har skrivit. I testamentet kan Du själv namnge vem som skall ta hand om och företräda dödsboet och se till att var och en som namngivits i testamentet får vad den skall ha. Vanligt är att man tillfrågar en sådan person när man fortfarande är i livet. Möjlighet finns även att skriva i testamentet att man önskar att tingsrätten utser en boutredningsman som tar hand om dödsboet. En halvsysters barn ärver inte automatiskt. Eftersom förutsättningarna nu har förändrats tycker jag att Du skall upprätta ett testamente vari Du gynnar de personer som stöttar Dig och som Du har en god relation med. Ett testamente skall upplevas som en sista hälsning från den avlidne.

*Full äganderätt eller fri förfoganderätt vilket är bäst * Vilket är det fördelaktigaste för arvtagaren? Att man i testamente skriver att den efterlevande ärver allt med full äganderätt eller med fri förfoganderätt? Vari består skillnaden? Vi har inga särkullbarn utan endast en son som är adopterad.

Sign: Tveksam

Svar:

Det spelar ingen roll om det är adopterade barn, biologiska barn eller inseminerade barn. Om något av barnen har avlidit, ärver det barnets barn istället. Istadarätt kallas rätten att träda i en död arvtagares ställe. När den avlidne efterlämnar en make ärver hon normalt hans del av boet med fri förfoganderätt. Hon kan således fritt använda tillgångarna under sin livstid men inte testamentera bort dessa. Tanken är att den efterlevande maken skall slippa behöva lösa ut arvingarna. Före nuvarande lagstiftning kallades detta att sitta kvar i orubbat bo. Den efterlevande makens arvingar har således kvar sin arvsrätt efter den först avlidne maken, men deras rätt att utfå sitt arv skjuts upp tills då den efterlevande maken avlider. Om makar eller sambor, utan barn, skriver att den som överlever den andre skall ärva med full äganderätt, innebär detta att reglerna om efterarv sätts ur spel. Följaktligen ärver endast den sist överlevandes släkt. Vanligtvis vet vi inte vem som kommer leva längst varför man inte säkert kan veta vilken familj som kommer att dela tillgångarna. För det fall Du, av någon anledning, är mån om att Er gemensamma adoptivson skall få ut hela arvet eller endast laglotten vid Ditt dödsfall, måste Du skriva testamente och föranstalta om detta. I annat fall ärver Din make Dig med fri förfoganderätt och Er gemensamma adoptivson får vänta att utfå sitt arv efter Dig tills även Din make avlider.

*Änka *

Min svägerska blev änka 1967. Det fanns en del tillgångar i boet när mannen dog. Detta framgår av den bouppteckning som gjordes. Bland annat fanns en fastighet. Änkan har bott kvar på denna hela tiden och den har förstås ökat i värde. Paret hade inga bröstarvingar och inget testamente var upprättat. Maken hade sex syskon varav två saknade bröstarvingar. Min svägerska blev sedan sambo och ett

inbördes testamente skrevs med uppdelningen 50–50. Vad gäller ?

*Nyfiken *

Svar

Arvsrätten i Sverige är reglerad i den så kallade ärvdabalken. Där finns den legala arvsordningen dvs en ordning som skall gälla om man inte har skrivit något testamente.

I detta fall skriver du att det inte finns något testamente varför man i första hand får vända sig till lagtexten för att ta reda på vad som gäller mellan din svägerska och hennes första man. Det som då gäller är att den först avlidnes släktingar har rätt att få ut den förste makens del av arvet när din svägerska avlider. Detta i sin tur leder till att innan den nye sambon får ut sin del av arvet skall den först avlidnes arvingar erhålla sin del som är hälften av kvarlåtenskapen efter din svägerska.

Det finns sedan vissa jämkningsregler som man kan ta hänsyn till men dessa lämnar jag därhän i detta svar. Sammanfattningsvis kan man säga att trots att den förste mannen avled redan 1967 så har hans arvingar kvar sin rätt att få ut hans arv. Detta krav preskriberas inte. Eftersom en del av kvarlåtenskapen dessutom består av samma fastighet som fanns när mannen dog så finns det tillgångar att dela på.

Fråga – Behöver jag en god man

Jag är en 60-årig ensamstående kvinna. Jag har på senare tid börjat märka av att minnet blir sämre och sämre. Min mamma drabbades ganska tidigt av demens och jag är rädd för att samma sak ska drabba mig. Att jag inte längre ska kunna ta hand om mig själv. Jag skulle vilja att någon som jag förtroende för kunde hjälpa mig när jag inte längre klarar av att sköta bankärenden mm. Kan jag redan nu utse en ”god man”? Jag har god kontakt med min systerdotter som jag också tycker mycket om. Utan att hon vet om det så har jag testamenterat all min kvarlåtenskap till henne. Kan hon bli min gode man eller är det någon myndighet som alltid utser en god man?

Orolig i förtid

Svar: Det är ju väldigt klokt av dig att redan nu tänka över vad som är bäst den dagen du inte längre själv är kapabel att ta hand om dina ekonomiska mellanhavanden. Du kan redan nu förbereda din systerdotter på att du vill att hon skall hjälpa dig och till och med redan nu sätta henne in i vad det är som skall skötas. Om du önskar hjälp med din ekonomi och verkligen litar på din systerdotter kan ni överenskomma att hon hjälper sig med din ekonomi, antingen mot ersättning eller utan sådan. För att din systerdotter skall kunna förfoga över bankkonton m m krävs dock att du lämnar en fullmakt för henne att göra detta.

När det sedan blir dags att lämna över ansvaret till henne skall en ansökan lämnas in till domstol om att den skall utse en god man. God man utses nämligen av tingsrätten på orten där du bor. Detta är inte nödvändigt så länge ni är överens om att hon sköter dina ”affärer” men kan aktualiseras när du bedöms vara dement.

Fråga - gemensamt konto mina pengar ?

Jag har ett konto som vi här hemma kallar ”reskonto”. Jag har överföring dit varje månad, men inte min man, vilket faktiskt irriterar mig lite. Vi var överens om när vi öppnade kontot att vi båda skulle sätta in pengar på det men det har inte fungerat. Jag funderar nu på avsluta överföringen och sätta in pengarna på ett annat konto. Jag har nämligen en känsla av att min man annars kommer att använda dessa pengar för egen räkning. Han är mycket ekonomisk. Vid en eventuell skilsmässa skulle jag vilja använda åtminstone hälften av pengarna till en lägenhet och en bil. Har min man vid en skilsmässa rätt till dessa pengar och de saker som jag köper under äktenskapet?

Uppbrott

Svar:

Jag tolkar din fråga som att ni gemensamt disponerar över det aktuella kontot. Detta är ju inte riktigt om det bara är du som sparar där. Det innebär att din man utan din vetskap kan ta ut pengarna från kontot och disponera dem under äktenskapet Det står dig givetvis fritt att öppna ett annat konto som du ensam disponerar. I samband med en skilsmässa är situationen den , för det fall ni inte genom äktenskapsförord gjort egendom till enskild, att en bodelning kommer att ske. I princip innebär detta att både din och din mans egendom läggs samman och sedan fördelas med hälften till er var. Detta innebär att i samband med skilsmässan kommer din man att erhålla hälften av de sparade pengarna på ”reskontot”. Rådet som jag ger dig är därför att öppna ett eget konto i bara ditt namn så att du åtminstone under äktenskapet kan disponera fritt över ditt sparkapital.

Fråga – äktenskapsförord blir det gåva

När jag och min make gifte oss upprättade vi tillsammans ett äktenskapsförord. Han hade vid det tillfället mycket större tillgångar än jag och vi beslöt därför att den egendomen skulle vara hans enskilda. Om vi nu skulle upprätta ett nytt äktenskapsförord där min mans egendom görs till giftorättsgods, är detta då betraktat som en gåva från honom till mig? Jag får ju del i hans egendom som jag inte har nu.

Egendomligt frågvis

Svar

Frågan är inte alls egendomlig då det är en väldigt vanlig missuppfattning att giftorätten innebär tillgång till den andres egendom. Detta stämmer dock inte utan är helt felaktigt. Giftorätten aktualiseras först när man dör eller om man skiljer sig. Det är endast vid dessa två tillfällen som den så kallade giftorätten faller ut. Enligt äktenskapsbalken kan ni genom äktenskapsförord bestämma att viss egendom skall vara din eller din makes enskilda egendom - vilket ni också gjorde när ni gifte er. Genom att ni upprättar ett nytt äktenskapsförord kan ni bestämma att egendomen ska vara giftorättsgods. Så länge ni är gifta och båda är vid livet kommer det inte vara någon skillnad. Skulle giftorätten utfalla skulle det i praktiken innebär att egendomen räknas in i bodelningen för att räkna ut hur mycket arv eller giftorättsgods vardera part är berättigad. Detta skulle alltså innebära att du(eller dina arvingar) i sådant fall skulle vara berättigad till hälften av egendomen. Det blir därför inte fråga om någon gåva.