Arv och testamentsfråga

Jag är en änka på 60+ som har börjat fundera över vad som händer när jag går bort. Vem som ska ta hand om allt? Min man och jag skrev testamente till förmån för en brorson till min man. När min man gick bort för fem år sedan tog en brorsdotter och en brorson helt avstånd från mig. En brorson och en systerson stöttade mig hela tiden. Dem har jag fortfarande bra kontakt med. Nu undrar jag om det är de som är gynnade i testamentet som bör ta hand om allt. De vet om vad som står i testamentet. Eller hur ska jag förfara? Jag har faktiskt inte börjat fundera över det förrän på senare tid och nu har jag stora bekymmer. Jag har inga barn och mina närmaste släktingar är tre barn till en halvsyster som jag inte hade mycket kontakt med. Nu är hon också död sedan sex år tillbaka. På min mans sida finns bara syskonbarn, varav jag bara har tät kontakt med en brorson och hans barn.

Sign: Barnlös änka

Svar:

Det var klokt av Dig och Din man att Ni skrev ett inbördes testamente men jag förstår också Din nuvarande situation. Saker och ting blir inte alltid som man förmodat. I ett inbördes testamente bestämmer man vad som skall hända med kvarlåtenskapen när den första av makarna dör och vad som ska hända sedan båda har dött. Ett inbördes testamente består av två testamenten varför Du kan återkalla Din del av Ert gemensamt upprättade testamente. Detta gör Du genom att upprätt ett nytt testamente vari Du återkallar din del av det gamla. Observera att Du inte kan ändra på innehållet i det Din avlidne make har skrivit. I testamentet kan Du själv namnge vem som skall ta hand om och företräda dödsboet och se till att var och en som namngivits i testamentet får vad den skall ha. Vanligt är att man tillfrågar en sådan person när man fortfarande är i livet. Möjlighet finns även att skriva i testamentet att man önskar att tingsrätten utser en boutredningsman som tar hand om dödsboet. En halvsysters barn ärver inte automatiskt. Eftersom förutsättningarna nu har förändrats tycker jag att Du skall upprätta ett testamente vari Du gynnar de personer som stöttar Dig och som Du har en god relation med. Ett testamente skall upplevas som en sista hälsning från den avlidne.

*Full äganderätt eller fri förfoganderätt vilket är bäst * Vilket är det fördelaktigaste för arvtagaren? Att man i testamente skriver att den efterlevande ärver allt med full äganderätt eller med fri förfoganderätt? Vari består skillnaden? Vi har inga särkullbarn utan endast en son som är adopterad.

Sign: Tveksam

Svar:

Det spelar ingen roll om det är adopterade barn, biologiska barn eller inseminerade barn. Om något av barnen har avlidit, ärver det barnets barn istället. Istadarätt kallas rätten att träda i en död arvtagares ställe. När den avlidne efterlämnar en make ärver hon normalt hans del av boet med fri förfoganderätt. Hon kan således fritt använda tillgångarna under sin livstid men inte testamentera bort dessa. Tanken är att den efterlevande maken skall slippa behöva lösa ut arvingarna. Före nuvarande lagstiftning kallades detta att sitta kvar i orubbat bo. Den efterlevande makens arvingar har således kvar sin arvsrätt efter den först avlidne maken, men deras rätt att utfå sitt arv skjuts upp tills då den efterlevande maken avlider. Om makar eller sambor, utan barn, skriver att den som överlever den andre skall ärva med full äganderätt, innebär detta att reglerna om efterarv sätts ur spel. Följaktligen ärver endast den sist överlevandes släkt. Vanligtvis vet vi inte vem som kommer leva längst varför man inte säkert kan veta vilken familj som kommer att dela tillgångarna. För det fall Du, av någon anledning, är mån om att Er gemensamma adoptivson skall få ut hela arvet eller endast laglotten vid Ditt dödsfall, måste Du skriva testamente och föranstalta om detta. I annat fall ärver Din make Dig med fri förfoganderätt och Er gemensamma adoptivson får vänta att utfå sitt arv efter Dig tills även Din make avlider.

*Änka *

Min svägerska blev änka 1967. Det fanns en del tillgångar i boet när mannen dog. Detta framgår av den bouppteckning som gjordes. Bland annat fanns en fastighet. Änkan har bott kvar på denna hela tiden och den har förstås ökat i värde. Paret hade inga bröstarvingar och inget testamente var upprättat. Maken hade sex syskon varav två saknade bröstarvingar. Min svägerska blev sedan sambo och ett

inbördes testamente skrevs med uppdelningen 50–50. Vad gäller ?

*Nyfiken *

Svar

Arvsrätten i Sverige är reglerad i den så kallade ärvdabalken. Där finns den legala arvsordningen dvs en ordning som skall gälla om man inte har skrivit något testamente.

I detta fall skriver du att det inte finns något testamente varför man i första hand får vända sig till lagtexten för att ta reda på vad som gäller mellan din svägerska och hennes första man. Det som då gäller är att den först avlidnes släktingar har rätt att få ut den förste makens del av arvet när din svägerska avlider. Detta i sin tur leder till att innan den nye sambon får ut sin del av arvet skall den först avlidnes arvingar erhålla sin del som är hälften av kvarlåtenskapen efter din svägerska.

Det finns sedan vissa jämkningsregler som man kan ta hänsyn till men dessa lämnar jag därhän i detta svar. Sammanfattningsvis kan man säga att trots att den förste mannen avled redan 1967 så har hans arvingar kvar sin rätt att få ut hans arv. Detta krav preskriberas inte. Eftersom en del av kvarlåtenskapen dessutom består av samma fastighet som fanns när mannen dog så finns det tillgångar att dela på.