Skilsmässa

Omedelbar skilsmässa

Makar som är överens om att skiljas kan få äktenskapsskillnad (skilsmässa)

omedelbart. Ansökan som ska ges in till domstol undertecknas av båda makarna.

Till domstolen ska även inges personbevis och betalas en ansökningsavgift.
 

Skilsmässa med betänketid

Skilsmässan måste dock föregås av en betänketid på minst sex

månader, om någon av makarna varaktigt bor tillsammans med eget barn

under 16 år som står under den makens vårdnad. Även om makarna inte

har något barn, har de rätt att få betänketid om de begär det.

Vill endast den ena maken skiljas, har han eller hon rätt till skilsmässa

efter sex månaders betänketid.

Brytdag

Betänketid räknas från den dag då makarnas gemensamma ansökan kom

in till domstolen eller, om det endast är den ena maken som vill skiljas, när

hans eller hennes ansökan om skilsmässa delgavs den andra maken.

I de fall då betänketid krävs måste någon av makarna framställa ett

särskilt yrkande om skilsmässa sedan betänketiden har löpt i sex månader.

Framställs inte något sådant yrkande inom ett år från betänketidens början,

blir det ingen skilsmässa, utan domstolen avskriver målet.
 

Leva åskilda

Under betänketiden behöver makarna inte leva på skilda håll. På yrkande

av någon av makarna kan domstolen interimistiskt (provisoriskt) besluta om

underhållsskyldighet under betänketiden och bestämma vem av makarna

som ska få bo kvar i hemmet fram till dess att bodelning skett. Domstolen

kan också förbjuda makarna att besöka varandra.
 

Skäl för skilsmässa att bo isär i två år

I vissa fall har var och en av makarna rätt till skilsmässa utan betänketid,

även om de är oense om skilsmässan och även om det finns barn under 16

år som står under makes vårdnad. Det viktigaste fallet är att makarna redan

bor åtskilda sedan minst två år tillbaka.
 

Behöver inte finnas skäl

En make som vill skiljas har rätt att få skilsmässa utan att inför domstolen

behöva ange några skäl för sin önskan. lagen innehåller inga regler om att

domstolen ska pröva makarnas personliga förhållande till varandra.

En frånskild make behåller efter äktenskapsskillnaden det efternamn

som han eller hon har burit under äktenskapet. Den frånskilde har dock

möjlighet att genom en anmälan till Skatteverket byta till det efternamn

som han eller hon senast burit som ogift.

att upplösa ett äktenskap är ett stort steg, framför allt om det finns barn

i familjen. Makar som har problem i sitt äktenskap kan få hjälp på olika sätt

för att reda ut sina problem, t.ex. genom familjerådgivning.

Även om äktenskapet inte kan fortsätta, kan kontakterna med familjerådgivningen

många gånger underlätta det kommande uppbrottet och hjälpa

de makar som har barn att lindra uppbrottet för barnen och tillsammans

verka för barnens bästa.

Socialstyrelsen har i samråd med Domstolsverket gett ut en broschyr ”att

skiljas när man har barn”. Där behandlas en del juridiska och praktiska frågor

som vanligtvis uppkommer vid en skilsmässa. Vidare redogörs för problem

av mer personlig karaktär. Broschyren finns tillgänglig på Socialstyrelsens

hemsida, www.socialstyrelsen.se
 

Internationella förhållanden

För förhållanden med internationell anknytning (genom utländskt medborgarskap

eller stadigvarande bosättning utomlands) gäller särskilda regler.

Det finns en förordning från år 1931 för nordiska förhållanden. Beträffande

andra internationella förhållanden gäller dels en lag från år 1904 om äktenskaps

ingående och upplösning m.m., dels en lag från år 1990 om makars

förmögenhetsförhållanden, samt den s.k. Bryssel II-förordningen (Rådets

förordning [Eg] nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande

och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar.

Det går inte med säkerhet att förutse i vilken utsträckning ett inför svensk

vigselförrättare ingånget äktenskap mellan två personer av samma kön kommer

att erkännas i ett annat land. Vilka rättsverkningar ett sådant äktenskap

kommer att få är beroende av de rättsregler som gäller i det andra landet.