SAMBOR

Syfte med sambolagen- gäller bara bostad och bohag

Sambolagen syftar till att ge ett minimiskydd åt den svagare parten när ett samboförhållande upphör.
I sambolagen finns regler om delning av sambors gemensamma bostad och bohag, om en sambos rätt att överta en bostad
som inte ingår i delningen och om inskränkningar i rätten att förfoga över
det gemensamma hemmet.

Skillnad att vara gift och sambo

Det finns även regler i hyreslagen, som i allt väsentligt likställer sambor med makar och registrerade partner. Vidare finnsen hel del bestämmelser i t.ex. skattelagarna och inom socialförsäkringen som jämställer sambor med makar/registrerade partner, särskilt när samborna har eller har haft barn tillsammans.
Men ändå vore det fel att påstå att det gäller samma regler för sambor som för makar/registrerade partner. Det är stora och viktiga skillnader, framför allt i fråga om förhållandet mellan parterna själva. Som exempel kan nämnas att sambor inte har någon underhållsskyldighet mot varandra ens efter ett mycket långvarigt förhållande.

Bodelning för sambor

Rätten till bodelning omfattarbara gemensam bostad och gemensamt bohag. Exempelvis bankmedel, bilar och sommarstugor faller utanför bodelningen och behålls vid en separation av den sambo som äger egendomen. Inte heller har sambor någon rätt till arv efter varandra såvida de inte har skrivit testamente om det.

Bostad och bohag

Sambolagens tillämpningsområde

Med sambor avses två personer som:

• Stadigvarande bor tillsammans. Stadigvarande innebär att det ska vara

fråga om en inte alltför kort förbindelse.

• Bor tillsammans i ett parförhållande, dvs. ett förhållande där ett sexuellt

samliv normalt ingår.

• Har ett gemensamt hushåll, vilket innebär att man delar på sysslor och

Utgifter.

Det spelar ingen roll om samborna är av motsatt kön eller av samma kön. Utanför sambolagen faller sådana förhållanden där någon av parterna är gift eller registrerad partner på annat håll eller där t.ex.
två vuxna syskon bor tillsammans lagen gäller bara sambornas gemensamma bostad och bohag.
Den gäller alla typer av permanentbostäder (villor, lägenheter) och den utrustning som normalt hör till hemmet.

Däremot omfattar lagen inte t.ex. fritidsbostäder eller utrustning i sådana bostäder. Eftersom lagen bara gäller bostad och bohag omfattar reglerna inte heller annan egendom som t.ex. banktillgodohavanden, aktier, bilar och båtar. Sådana tillgångar faller utanför bodelningen och den sambon som äger egendomen behåller den efter en separation.

Förhållandena under samboförhållandet

Huvudregeln är att vardera sambon under samboförhållandet själv sköter sin egendom och svarar för sina skulder.
liksom när det gäller gifta och registrerade partner finns det dock vissa inskränkningar i en sambos möjligheter att förfoga över sin egendom.
Reglerna liknar mycket dem som gäller i äktenskap/partnerskap och innebär bl.a. att en sambo inte utan den andra sambons samtycke får sälja, ge bort eller inteckna/pantsätta bostad och bohag som kan komma att ingå i en framtida bodelning eller som den andra sambon kan få rätt att överta (se nedan).

Anteckning i lagfartsregistret

Om samborna bor på en fastighet, som den ena sambon har lagfart på eller innehar med tomträtt, kan samborna genom en anmälan till inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) få antecknat att fastigheten är gemensam bostad för dem båda.
En sådan anteckning kan vara en säkerhet för att den sambo som innehar fastigheten inte säljer eller pantsätter denna utan den andra sambons kännedom. anmälan ska vara skriftlig och undertecknas av båda samborna. Den behöver inte bevittnas.

Förhållandena när samboförhållandet upphör

Ett samboförhållande upphör om samborna eller någon av dem ingår äktenskap, om samborna flyttar isär eller om någon av samborna dör.
Ett samboförhållande anses också ha upphört om en sambo ansöker om att tingsrätten ska utse en bodelningsförrättare eller om rätt att få bo kvar i den gemensamma bostaden till dess bodelning har gjorts, eller om en sambo väcker talan om att få överta en gemensam bostad som inte ingår i bodelningen.

Bodelning efter samboförhållande

När ett samboförhållande upphör ska det göras en bodelning, om någon av samborna begär det. Begäran om bodelning ska man göra senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Om samboförhållandet upphör genom att en sambo dör eller om en sambo dör inom ett år från det ett samboförhållande upphörde, ska dock begäran framställas senast när bo20 uppteckning görs.
Upphör samboförhållandet genom att den ena sambon dör, är det bara den efterlevande sambon som får begära bodelning.
Den avlidna sambons arvingar har alltså inte rätt att begära bodelning.
Om ingen begär bodelning, behåller var och en sin egendom. I bodelningen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen har förvärvats för gemensam användning.
Det spelar ingen roll vem som har betalat för egendomen. annan egendom kan inte dras in i bodelningen.
Sambolagens bodelningsregler gäller inte om den ena parten har flyttat in i den andres bostad även om paret delat på amorteringar och andra kostnader. Men har en sådan bostad sålts och pengarna använts till en ny gemensam bostad, ska den nya bostaden dock ingå i bodelningen. Före delningen gör man en avräkning för skulder på liknande sätt som vid bodelning mellan makar/registrerade partner.
I första hand ska man bara avräkna sådana skulder som avser den egendom som ingår i bodelningen, t.ex. inteckningsskulder och avbetalningsskulder på möbler.

Likadelning

Vad som sedan återstår ska i princip delas lika mellan samborna. Om den ena sambon behöver bostaden och bohaget bättre än den andra sambon, kan han eller hon få överta hela hemmet. En förutsättning är dock att ett övertagande är skäligt även med hänsyn till omständigheterna i övrigt. Om den andra sambon inte får annan egendom ur det gemensamma hemmet till samma värde, ska den sambo som övertar bostaden eller bohaget betala motsvarande belopp i pengar.

Jämkning vid bodelning möjlig

Också när det gäller sambor finns det undantag från hälftendelningen. liksom i fråga om makar/registrerade partner kan den sambo som äger den mesta egendomen få behålla mer av sin egendom, om hälftendelningen skulle leda till oskäligt resultat. Vid bedömningen ska man i första hand ta hänsyn till hur länge samboförhållandet varat, men också till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. I särskilda fall kan jämkningen gå så långt, att vardera parten helt enkelt behåller sin egendom.

Basbeloppsregeln

Ett annat undantag från hälftendelningsregeln är den s.k. lilla basbeloppsregeln som bara gäller vid den ena sambons död. av den egendom som efter skuldavräkning ingår i bodelningen ska den efterlevande sambon alltid – om egendomen räcker – få så mycket som motsvarar två prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Regeln motsvarar delvis den basbeloppsregel som vid dödsfall gäller till förmån för efterlevande make.

Övertagande rätt av bostad

Om en bostad som innehas med bostadsrätt eller hyresrätt inte har förvärvats för gemensam användning men ändå används gemensamt, ingår bostaden visserligen inte i bodelningen. Däremot kan, om det är skäligt, den sambo som bäst behöver bostaden få överta denna från den andra sambon.
Om samborna inte har barn tillsammans, fordras det dock ”synnerliga skäl” för att få ta över bostaden. Om den ena sambon har avlidit, är det bara den efterlevande sambon som kan ha övertaganderätt, dvs. inte den avlidna sambons arvingar. Den sambo som övertar en bostad från den andra sambon ska betala full ersättning för bostadens värde. Under vissa förutsättningar kan anstånd med betalningen beviljas. Det bör observeras att denna särskilda övertaganderätt inte omfattar sådant bohag som inte ingår i bodelning. Senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde måste den sambo som vill överta en hyres- eller bostadsrätt framställa anspråk på det. Om den sambon lämnar bostaden, måste dock anspråket framställas senast tre månader därefter. Fristen på ett år gäller inte om den sambo som innehar bostaden dör och den efterlevande sambon bor kvar i bostaden. Sambor kan genom ett skriftligt avtal komma överens om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Ett sådant avtal ska vara skriftligt och undertecknat av båda samborna. Det ska inte registreras och behöver inte bevittnas. Rätten för en sambo att i vissa fall mot ersättning få överta den andra sambons bostad går dock inte att avtala bort. gemensam bostad och gemensamt bohag som den ena sambon fått i gåva, genom testamente eller arv med det villkoret att egendomen ska vara enskild, ingår aldrig i en bodelning.