Dödsfall- arv- laglott- särkullbarn

*Dödsfall- arv- laglott- särkullbarn *

Vi har i samband med att vår pappa avled fått reda på att han har ett barn till. Det var innan han bildade familjen, som vi tillhör. Han har inte skrivit på något faderskapsbevis i vart fall säger han att han inte har det. Kan han anses var vår pappa i alla fall? Jag undrar nu om det barnet kommer att ärva något efter vår far?

Sign: Undrande Svar: Skatteverket är skyldigt att till socialnämnden anmäla de barn för vilka faderskapet måste fastställas. Enligt föräldrabalken har sedan socialnämnden en skyldighet att utreda och fastställa faderskapet för alla barn vars föräldrar inte är gifta med varandra. Av din fråga framgår inte huruvida faderskapet är juridiskt fastställt eller inte. Detta kan ni få reda på genom folkbokföringsmyndigheten. Men eftersom ni fått beskedet i samband med att han avlidit kan vi nog utgå ifrån att faderskapet är fastställt. Ni kan därför i första hand få besked av den person som håller i bouppteckningen som skall göras med anledning av att er far avlidit. Är det så att faderskapet är juridiskt fastställt gäller följande arvsordning. Detta barn, ditt halvsyskon, betraktas som ett särkullbarn till skillnad från dig och dina syskon som är bröstarvingar. Ett särkullbarn har alltid rätt att få ut sin arvslott direkt om barnet så begär och det inte finns ett testamente som säger något annat. Din far har rätt att testamentera bort allt förutom särkullbarnets laglott. Laglotten är lika med hälften av särkullbarnets arvslott. Du och dina syskon däremot ärver er far först när den siste av era föräldrar avlider eftersom att den efterlevande makan ärver de gemensamma barnens del med fri förfoganderätt.

Vårdnad- boende - barn

*Vårdnad- boende – barn *

Jag som skriver är en orolig mormor. Jag har sedan några månader tillbaka fått ett barnbarn. Detta ä mitt fjärde barnbarn så jag har viss erfarenhet. Men den här situationen är lite annorlunda än tidigare. Detta beror på att mamman till barnet, d v s min dotter, och pappan inte kan komma överens. De bodde ihop när barnet föddes men nu har pappan flyttat iväg. De kan inte komma överens om hur det skall vara med vårdnaden för barnet. Hur är det mest i normala fall? Har inte mamman ensam vårdnadsrätt om ett spädbarn som ammas? Och hur länge? Pappan är kriminell på sätt att han har avtjänat fängelsestraff för olika brott . Han är bra på att kunna tala för sig. Nu har de påbörjat samtal på familjerätten för att försöka komma överens. Tyvärr är min dotter för vek så det verkar som hon kommer att ge sig och gå med på gemensam vårdnad och att pappan får träffat barnet ett par gånger per vecka hemma hos henne. Jag tycker att detta är helt fel då pappan visat att han inte är att lita på. Vad är det som gäller?

Sign: Orolig

*Svar: *

Det är inte lätt att var mormor och en bit ifrån och samtidigt nära sitt barnbarn. Mitt allmänna råd är att låta mamman själv fatta beslutet om hur det skall vara med vårdnaden. Hon har kanske information som gör att det känns ok för henne att pappan får vara med och bestämma. Dessutom är det idag det vanligaste att man har gemensam vårdnad om sina barn. Det är bara i undantagsfall som pappan eller mamman inte får vara med och ha vårdnaden. När det sedan gäller frågan om umgänget med ett lite spädbarn så är det förstås svårt att ha generella synpunkter. Enligt lagen skall frågan om umgänge avgöras utifrån omständigheterna i det särskilda fallet. När det gäller små barn som ammar så får givetvis viss hänsyn tas till hur mamman upplever att kontakten är med pappan. Det är inte alltid lämpligt att han kommer på besök om relationen dem emellan är bruten.

Byggfel - fastighet

*Byggfel - fastighet *

Jag är gift men står som ensam lagfarare på vår fastighet. Jag har fixat alla byggfel som varit (har papper på det), och fixat med målning och skötsel. Min man har lagt sin tid och pengar på nya bilar. Det är också jag som tagit hand om barnen. Nu funderar jag på att ta ut skilsmässa, kan jag då yrka på att få ut mer vid en bodelning? Där finns ungefär 500 000 kr i lån på fastigheten. Husen runtomkring har sålts för ca 1,7 milj. kr. Hur räknar man skatt, försäljningsarvode? Huset är 30 år gammalt och taxerat till 865 000 kr.

Sign: Undrande

*Svar: *

Det är en ganska vanlig situation som du beskriver i din fråga men det fungerar tyvärr inte som du hoppas. När man skiljer sig och man inte har ett äktenskapsförord delas nettotillgångarna lika. I ert fall innebär det att fastigheten och bilarna värderas och sedan sker en lottläggning av egendomen. I ditt fall vill du behålla fastigheten eftersom den står på dig och det ar rimligt att du får den. Det kan ske en prövning av vem som bäst behöver den men det kanske är så att din man inte vill ha den utan han behåller sina bilar. Även om du har papper på att det är du som renoverat får du inte någon kompensation för detta. Enda sättet att få mer i en bodelning ar att ha ett äktenskapsförord där man på förhand har bestämt att man skall fördela annorlunda. Nettovärdet på huset räknas ut genom att man

utgår från marknadsvärdet och från det avgår sedan lånen, latent skatt och latent mäklararvode. Husets ålder och taxeringsvarde saknar i detta sammanhang betydelse.

Sambo som ska gifta sig- särkullbarnen?

*Sambo som ska gifta sig- särkullbarnen? *

Jag och min sambo planerar att viga oss till sommaren. Vi har funderat fram och tillbaka och jag skulle vilja veta vilka för- och nackdelar som finns.

Jag har lite funderingar om detta; jag har två stycken barn från tidigare äktenskap och vi har ett gemensamt barn. Vad är det som gäller om någon av oss dör? Vi bor i ett hus som är belånat, kanske mer än vad vi får ut. Vi har en bil som jag använder till och från jobbet. Vi har inga större besparingar. Vi har inga papper alls skrivna om någonting. Blir det någon skillnad av att vara vigda mot att vara sambo när det gäller särkullbarn?

Tack för svar.

Sign: Snart fru X

*Svar: *

Det blir en annan situation om ni gifter er. Det är ganska många juridiska regler som träder in. En del gäller ekonomin under äktenskapet och en del gäller vad som händer om en av er avlider. En regel som gäller ekonomin är den om att man har så kallad giftorätt i den andres egendom. Den innebär att om din man avlider så erhåller du hälften av era tillgångar på grund av att ni ar gifta. Sedan kan ni skriva ett testamente att hans barn bara skall erhålla sin laglott vilket innebär att de bara får hälften av det som de annars skulle ha haft. Ni kan också ha ett äktenskaps-förord som gör din egendom till enskild egendom på det sättet behåller du maximalt av era tillgångar om din man avlider före dig. För att genomföra det jag föreslagit behöver ni ta hjälp av en advokat. Be om en uppgift vad det kommer att kosta innan ni ger advokaten uppdraget.

Tillgångar utomlands- bouppteckning. arv

Tillgångar utomlands

Min pappa dog hösten 2015 och bouppteckningen är klar sedan länge. Pappa var från Estland och när Estland blev fritt 1989 fick pappa en bit mark med skog som tidigare tillhört hans föräldrar. Han har i alla år betalt skatt för denna till Estland. Jag har fått brev ifrån Estland, där det står att för att ärva ska man först vända sig till advokat i Sverige och sedan till en advokat i Estland. Min syster och jag kan inte tala estniska, varför det är mycket svårt för oss att kommunicera. Vi vet inte vad marken är värd. Det blir kanske dyrt med alla advokatkostnader så det är kanske bäst att inte göra något alls? Vad tycker du? Finns det någon svensk myndighet som kan hjälpa oss med detta? Vad jag vet har det inte tagits upp i deklarationen i Sverige eftersom pappa betalade skatt för det i Estland.

Sign: Rådvilla systrar

*Svar: *

Det ar idag ganska vanligt att när någon avlider så äger den personen egendom i ett annat land. Detta beror förstås på att vi har haft en stor invandring till Sverige under många år nu.

Det ar uppenbart att det finns en tillgång i Estland som ni bör undersöka vad ni skall göra med. Min uppfattning är att det bästa ni kan göra är att kontakta en advokat i Sverige som har kontakt med en advokat i Estland. Ni kan söka på internet efter en sådan advokat . Den svenske advokaten kan sedan undersöka vad marken kan vara värd. Då ni inte verkar vara intresserade av den kan den säljas och då får ni pengar att betala advokat kostnaderna och förhoppningsvis blir det en slant över till er också.

Olycka- arv - dödsbo - testamente

*Olycka- arv – dödsbo *

Jag har hamnat i en svår situation genom att min före detta svärson omkom i en motorcykelolycka i våras. Han efterlämnade två barn, 8 och 10 år gamla, Nu har hans f d fru, d v s min dotter, och den avlidnes släkt hamnat i dispyt med varandra om arvet. Visst är det väl barnen som ärver sin pappa? Nu är det så att barnens farföräldrar och faster och farbröder har varit i hans hus och plockat till sig allt de ville ha utan att fråga. Fastern har även tagit en häst med föl ifrån barnen som nu är väldigt ledsna. Min dotter, barnens mor, är också mycket ledsen för det här och orkar inte mycket mer. Hon har anlitat en advokat men han gör inget för att hjälpa dem. Vad ska vi göra för att få rätsida på det här?

Sign: Mormor

*Svar: *

Jag förstår det som att din dotter är skild och att hon har två barn med mannen som hon var gift med och att mannen nu avlidit i en trafikolycka. Eftersom mannen hade tillgångar skall det göras en bouppteckning och ett arvskifte där tillgångarna fördelas. Om han inte hade skrivit något testamente sa ärver hans barn allt.

Mamman är företrädare för barnen eftersom de är minderåriga. Andra släktingar har inget med dödsboet att göra. Det är märkligt att de har kunnat komma hem till honom och hämta saker på det sätt som du berättar har skett. För att reda ut det hela bör mamman, för barnens räkning, vända sig till domstol och begära att domstolen utser en boutredningsman. Denna har då till uppgift att reda ut och fördela egendomen i dödsboet. För det fall att det kan konstateras att saker har tagits från hans hem skall dessa saker återlämnas. När det galler hästarna är det förstås inte rätt att släktingarna bestämmer over dem. Det är inte deras egendom.

Fordran - pengar - krav

*Fordran – pengar – krav *

Jag har lånat ut pengar till en kompis som nu inte vill kännas vid detta. Jag har begärt att få betalning flera gånger men min för detta kompis säger att han inte har lånat några pengar av mig trots att vi båda vet att det är så. Om man inte har något skriftligt bevis vid en pengalåning, kan ett inspelat samtal, där personen ifråga erkänner sig vara skyldig att betala pengar men är omedveten om att den blir inspelad, räknas som bevis vid stämning? Finns det något sätt alls att få sina pengar tillbaka eller är det ord mot ord?

Sign: Orolig

*Svar: *

Det är ingen rolig situation du har hamnat i. Att låna ut pengar och inte få tillbaka dem är mycket tråkigt. Det är ingen trevlig sits att hamna i men du skall inte misströsta. Jag förstår att du inte har upprättat något skuldebrev eller revers som det heter på juridiskt språk men det är inte nödvändigt för att du skall kunna få tillbaka ditt penninglån. Det är inte något krav att ha ett skriftligt dokument for att kunna göra gällande en fordran mot någon. I ditt fall har du dessutom ett annat bevis som kan, som man säger, styrka fordringsförhållande. Som jag uppfattar läget har du lånat ut en summa pengar utan att det har skrivits ett så kallat skuldebrev eller revers. Det är alltid säkrast att man har en skriftlig handling när man lånar ut pengar men inte något krav.

Skilsmässa- vårdnad - misshandel

*Skilsmässa- vårdnad – misshandel *

Jag har en systerdotter som är gift och har sju barn. Nu har hennes man skaffat en kvinna till och har barn med henne. Jag vet inte om de är gifta. Nu skall han skaffa en kvinna till och gifta sig med henne. Han är inte så snäll mot min systerdotter, inte heller mot barnen. De största barnen har sagt åt min systerdotter att skilja sig, men hon vågar inte för hon är rädd att han skall göra någonting. Skulle hon inte behöva komma ifrån honom? Skall man behöva vara rädd i sin egen lägenhet för sin skull och barnens? Vad ska hon göra?

Sign: Moster

*Svar: *

I Sverige ar det inte möjligt att vara lagligt gift med mer än en person. Om mannen vill gifta sig med en ny kvinna måste han skilja sig först. I den situation som din systerdotter är bör hon skilja sig för både sin egen skull och för barnens. Om pappan slår barnen eller mamman skall hon göra en polisanmälan. På många orter i Sverige finns något som heter kvinnojour dit kvinnor som har svårt att agera på grund av att mannen är våldsam kan vända sig . Där kan hon få moraliskt stöd att fatta besluta att skilja sig. De kan också hjälpa henne att ta kontakt med advokat för att ta tag i den juridiska situationen.

Arv- barnbarn- bröstarvingar- dödsbodelägare

Arv- barnbarn- bröstarvingar- dödsbodelägare

Jag är en 74-årig änka med 6 barn och 16 barnbarn och 9 barnbarnsbarn. Sedan en tid tillbaka lider jag av KOL och ska eventuellt snart läggas in på sjukhus för behandling av en tumör i magen. Jag har ett vackert hem med en del fina saker, bland annat ett 20-tal tavlor och en fin servis. Nu har jag fått förfrågan om att sälja några saker. Men jag vill inte göra skillnad på alla mina barn och barnbarn och har istället tänkt att de ska få dela på en del när jag gått bort. Men det andra vill jag skall gå till en auktion till förmån för Hjärt- och lungfonden. Kan jag nu skriva ner mina önskemål och låta vår kyrkoherde bevittna det. Blir det giltigt som testamente då?

Sign: Nervös mormorsmor

Svar:

Jag förstår att du i din situation börjar tänka på att skriva ditt testamente. Detta är ett viktigt dokument som är kringgärdat med den del bestämmelser om hur det skall se ut och hur det skall gå till vid undertecknandet för att bli giltigt.

För det första är det viktigt att du tänker igenom om du vill att något av barnen skall erhålla någon särskilt sak. Det räcker inte med att du anger på saken att du vill att den eller den skall erhålla den vid din död. Du måste klart och tydligt ange i ditt testamente vem du vill skall ha vad. Ibland finner man bak på tavlor anteckningar som inte blir giltiga om någon av dödsbodelägarna motsätter sig det.

När du tänkt igenom vad du vill föreslår jag att du kontaktar en advokat som kan hjälpa dig att skriva ner dina önskemål i ett testamente. Denne kan sedan också se till att den viktiga bevittningen sker på rätt sätt. För att ett testamente skall vara giltigt krävs att det är bevittnat av två samtidigt närvarnade vittnen. De behöver inte känna till innehållet i testamentet men de måste veta att det är ett testamente de bevittnar . Detta bör framgå av vittnesmeningen. Det är således inte tillräckligt att kyrkoherden bevittnar.

Underhållsbidrag till barn

Underhållsbidrag till barn

Mitt barn har fyllt 18 år. Vi har tidigare fått underhållstöd men nu har pappan gått med på att betala underhållet direkt till mitt barn. Pappan har hög inkomst så att han kan betala mer än 1273 i mån. Han går inte frivilligt med på att betala mer. Via Försäkringskassan och familjerätt får man ingen hjälp längre. Hur ska barnet göra för att få mer underhåll? Vad kostar det för barnet att få hjälp?

Sign: En mamma

Svar:

Alla barn har rätt till underhåll tills de gjort klart sin grundutbildning d v s tagit studenten eller liknande. När barnet är myndigt är det barnet själv som är bidragstagaren d v s den som skall ta emot underhållet. Vidare är barnet själv den som skall agera i förhållande till den underhållsskyldige när det gäller underhållets storlek. Detta kan ibland vålla bekymmer då barnet inte själv vill ”bråka ” med en förälder. I ditt fall är det pappan och barnet som får sköta fastställandet av underhållet. Barnet kan givetvis ge dig fullmakt att företräda det mot pappan.

Om pappan enligt de bestämmelser som finns i föräldrar balken kan åläggas att betala mer än 1273 kr kronor/månad vilket i vissa fall är skäligt så kan saken prövas av domstol. I detta fall kan ni använda er av er hemförsäkring som vanligtvis innehåller ett så kallat rättsskydd d v s en möjlighet att få hjälp med advokat-kostnader när det föreligger en tvist. I ert fall kan man säga att underhållet är tvistigt om ni kommit fram till att underhållet skall överstiga 1273 kr/månad och pappan vägrar att betala detta. Det är inte ovanligt att underhåll skall överstiga 1273 kr/månad när barnet är över 16 år och pappans inkomster är höga. Vid fastställandet av underhållet utgår man från barnets behov och föräldrarnas förmåga att betala.

Besittningsskydd lägenhet- hyresvärd

*Besittningsskydd lägenhet- hyresvärd *

Jag och min sambo hyr en lägenhet i andra hand och vi skulle vilja fortsätta och bo kvar. Vi flyttade till den här staden på grund av att min sambo fick ett vikariat och det var meningen att vi skulle flytta tillbaka till vår hemstad. Nu har vi bott i lägenheten, som är fullt möblerad, i 13 månader. Lägenheten är jättefin och trevlig och ligger i ett bra bostadsområde där det inte är så lätt att få tag på bostäder. Vi är mycket nöjda med den och skulle vilja behålla den minst ett år till. Nu vet vi inte hur vi skall göra om vår ”hyresvärd” säger upp oss. Vilket råd ger du oss?

*Sign: *

*Svar: *

Jag förstår att ni är angelägna om att kunna få bo kvar åtminstone så länge som din sambo har arbetet kvar. Den kanske viktigaste regeln för att trygga hyresgästers rätt till sin bostad är reglerna om besittningsskydd, d v s rätten att få bo kvar. Detta innebär att hyresgästen har rätt till förlängning av hyresavtalet om inte hyresvärden har starka skäl för att upplösa hyresförhållandet. Grundtanken är att en hyresgäst som är skötsam skall ha rätt att bo kvar i sin lägenhet och inte riskera att behöva flytta. Det finns dock ett par undantag från denna regel och en gäller just andrahands hyresgäster. Dessa får inte något besittningsskydd om hyresavtalet gäller en lägenhet som i sin helhet hyrs i andra och hyresförhållande inte gällt i 2 år. I ert fall har ni bott i lägenheten i 13 månader och därför har ni ännu inte fått något besittningsskydd. Det bästa ni kan göra är förstås att försöka komma överens med er ”hyresvärd”.

Styvpappa- vårdnadshavare - biologisk pappa

Styvpappa- vårdnadshavare – biologisk pappa

Jag har ett barnbarn som kanske kommer att få en annan mans namn. Situationen är den att mamman som har levt som sambo med en ny man nu har gift sig med den nye mannen. Mamman har två barn med min son och två barn med den nya mannen. Kan modern, som är vårdnadshavare, välja att de äldsta barnen får styvpappans efternamn utan att den biologiska pappan får godkänna detta? Barnen är inte adopterade. Bröllopet har skett i hemlighet. Jag befarar att detta skulle i hög grad försämra kontakten med barnen och pappan. Kan den biologiska pappan överklaga?

Sign: Förvånad

*Svar: *

Detta är en ganska vanlig frågeställning som dyker upp idag. Det finns dock regler som skyddar den biologiska pappan. Dessa regler finns för det fall det skulle kunna skada barnet att få byta namn. Har någon av föräldrarna fått sitt nya efternamn som i det här fallet genom ett nytt giftermål, krävs dels att den nya maken lämnar sitt godkännande till att det barnet får bära hans namn. Men detta är inte tillräckligt - även den biologiska pappan måste ge sitt godkännande till bytet. Det krävs till och med ett skriftligt godkännande. Om pappan inte vill godkänna bytet får en domstol avgöra om namnbytet är förenligt med barnets bästa. Domstolarna är mycket restriktiva med namnbyte som sker på detta sätt. Domstolen skall med hänsyn till barnets ålder och mognad avgöra vad barnet vill. Har barnet fyllt 12 år krävs alltid barnets eget godkännande av namnbytet. Även detta godkännande skall ske skriftligen. Det är vanligt att domstolarna inte finner det förenligt med barnets bästa att byta till den nya mannens namn.

Äktenskapsförord- fastighet

*Äktenskapsförord- fastighet *

Jag och min man gifte oss för 24 år sedan. Året innan köpte min man en liten jordbruksfastighet och utan min vetskap skrevs det på papper. Vi har inget äktenskapsförord mellan oss . I och med att vi gifte oss tillfaller väl hälften mig ändå? Vi ska nu sälja fastigheten till vår son. Nu undrar jag vad ska jag tänka på, för jag vet att vi båda måste skriva under, så att hälften verkligen blir mitt? Jag skulle verkligen behöva ett tillskott till min ekonomi just nu.

Sign: Undrande

Svar:

Tyvärr är det inte som du tror när det gäller dina juridiska rättigheter när fastigheten säljs. Det är en av de vanligaste missuppfattningarna när det gäller familjerätt. Det du har i tankarna är den så kallade giftorätten, som aktualiseras när en av makarna dör eller om man skiljer sig. Denna giftorätt har ingen effekt under själva äktenskapet. Under äktenskapet får vardera maken disponera sin egendom och göra precis som den vill med den. Den får till följd att vardera maken skall behålla hälften av nettoegendomen som finns när man skiljer sig eller om en av makarna dör. Det förhållandet att du skall skriva under och på så sätt godkänna en försäljning av fastigheten ger dig inte någon rätt att erhålla hälften av pengarna. Detta innebär att din man inte har någon skyldighet att dela köpeskillingen från fastighetsförsäljningen med dig. Det är först om din make avlider före dig som du ur dödsboet har rätt att erhålla hälften av tillgångarna och på så sätt hälften av de pengar som finns kvar av försäljningen av fastigheten.

Gåva fastighet- utmätning - kronofogde

Gåva fastighet- utmätning - kronofogde

Jag har en dotter på 29 år. För två år sedan lät jag henne ta över en stuga vi haft ända sedan hon bara var ett par år gammal. Stugan var fullt utrustad och i gott skick. Vi skrev ett papper mellan oss där jag gav bort stugan till henne. Döm om min förvåning när det för ett halvår sedan började dyka upp obetalda räkningar på skatt, el och vatten. Jag har försökt förklara att jag inte äger stugan längre, till och med visat pappret vi skrev, men det godtas inte. Nu hotar de alla med Kronofogden. Måste jag verkligen betala? Sign: Fattigpensionär

*Svar: *

”Otacksamhet är världens lön” säger ordspråket och det kan väl sägas vara din situation just nu. Ja, du måste tyvärr betala. Men kan kräva ut det du lagt ut för huset av din dotter. Det som hänt är att du inte anmält till kommunen att det skett ett ägarbyte. Detta skall man göra i samband med en överlåtelse och även då göra avläsningar och slutbetala. När man har en juridisk rådgivare inblandad brukar dessa tillse att sådana saker sköts om och blir gjorda. När det gäller skatten är det förmodligen på det sättet att din dotter inte har sökt lagfart på fastigheten. Detta skall hon göra hos inskrivningsmyndigheten i den domsaga som fastigheten hör till. Det kostar en expeditionsavgift om 825 kronor att få lagfarten registrerad.

Mitt råd är förstås att du talar med dottern och ber henne att betala dig för de utgifter du har haft för stugan. Om inte så kan du gå till kronofogden och begära utmätning i huset. Det var förstås inte så det var tänkt men ”Nöden har ingen lag” .

Särkullbarn- arv- testamente - gemensamma barn

Särkullbarn- arv- testamente – gemensamma barn

Jag är gift sedan 1969 och har två barn 37 och 34 år gamla. Jag har inga andra barn. Min man har tidigare varit gift och har tre barn från föregående äktenskap. Hans förra fru är död och även en son. Undrar och vill ha hjälp med hur det blir när min man och jag dör. Det gäller arvslott och laglott. Skall särkullbarn ärva eller…?

Sign: Tacksam för svar

Svar:

Vid besvarandet av frågan förutsätter jag att det inte finns något testamente eller äktenskapsförord mellan er. Det är två olika situationer som kommer att inträffa beroende på vem som avlider först. Den ena är om din man dör först då gäller följande: När någon avlider träder två juridiska lagregler in dels de som gäller bodelning dels de som gäller arv. Först sker bodelningen mellan dig och din make. I denna erhåller du hälften av era gemensamma nettotillgångar. Härefter erhåller hans barn från tidigare äktenskap 3/5 av kvarlåtenskapen. Hans barn är ju s k särkullbarn och de har alltid rätt att få ut sitt arv direkt. Det som återstår d v s 2/ 5 erhåller du i arv efter din make. För det fall att ni vill ha det på något annat sätt, t ex att det är din makes vilja att hans barn endast skall få ut sin laglott och att du skall ärva en större andel, måste ni upprätta ett testamente. Om du avlider först gäller följande: Eftersom ni bara har gemensamma barn ärver din make all din egendom. Era gemensamma barn får vänta med sitt arv till dess att även din make avlidit. För att ändra på detta krävs också att ni upprättar ett testamente.

Sambo- änka- särkullbarn- fastighet

Sambo- änka- särkullbarn- fastighet Jag läste om samborätten. Om jag uppfattade den rätt så ska jag som nybliven änka till min sambo ha rätt till halva huset och bohaget om jag säljer det och 25-50 procent av min sambos del? Jag var sambo i 31 år då min man hastigt avled utan att skriva något testamente. Men jag är osäker på vad som nu gäller vid försäljningen av huset som vi båda var skrivna på? Ska jag dela min sambos del av hus och inredning med hans bröstarvingar eller hur blir det? Sign: Orolig änka

Svar:

En förutsättning för att sambolagens regler skall gälla avseende huset och bohaget är att det köptes för att brukas gemensamt av er båda. För att du därefter skall vara berättigad att erhålla hälften av din sambos del så hade krävts att ni haft ett inbördes testamente. I detta testamente skulle ni ha skrivit att den efterlevande skulle ärva allt utom bröstarvingars laglott. Tyvärr måste jag därför göra dig besviken. Ni har inte något testamente. Detta gör att det inte finns någon arvsrätt mellan dig och din sambo. Detta är en av de vanligaste missuppfattningarna när det gäller sambo situationen. Många sambor lever i den tron att de har arvsrätt, vilket sambor inte har. Mitt råd är därför till alla som väljer att bara vara sambo och inte gifta sig. Se över den juridiska situationen och tro inte att samma regler gäller som när man är gift.

Testamente - begravning - laglott - klander

Testamente – begravning – laglott - klander

Min man och jag tillhör inte svenska kyrkan och inget annat samfund heller. Nu undrar vi hur vi ska göra för att slippa begravning, grav, minneslund e t c? Vi har båda en bestämd uppfattning i denna fråga och vill inte att de efterlevande belastas med kostnader p g a vår död. Jag själv har donerat mina organ för e v transplantation och forskning. Vad gör sjukhuset sedan med min kropp? Vi har också önskemål gällande fri förfoganderätt till den efterlevande maken. Vi vill således att våra respektive barn får arv från oss när båda är döda. Hur går man till väga här? Måste begravningsbyrå alltid kontaktas? Sign: Adams Eva

*Svar: *

Det alternativ som finns är kremering. Askan hälls i en urna för att efter särskilt tillstånd från Länsstyrelsen om "egen spridning" spridas på en annan plats än kyrkogård. Kremeringen sker sedan sjukhuset erhållit dina organ. Det är inte nödvändigt att anlita en begravningsbyrå - man har givetvis rätt att själv ta hand om på praktiska och formella delarna i samband med dödsfallet. När det gäller detta med fri förfoganderätt så är det ett juridiskt begrepp som används i testamenten. För att detta skall bli riktigt råder jag dig att kontakta en jurist som kan hjälpa till med att upprätta testamentet. För att din man eller du skall få fri förfoganderätt till varandras egendom krävs att ni skriver ett inbördes testamente. I detta kan ni bestämma att den andre skall ha fri förfoganderätt över den avlidnes egendom till dess att båda är döda. Dock kan barnen till den avlidne klandra detta testamente och begära att få ut sin laglott.

Rättegång- tvångshämtning

Rättegång- tvångshämtning

En nära släkting har blivit kallad till rättegång, men vill inte gå dit. Han anser sig vara oskyldig och har avböjt advokathjälp. Kan rättegången bli avgjord utan min släktings medverkan? Kan han bli tvångshämtad av polis om det blir en ny rättegång, d v s om den första ställs in? Är det möjligt att inkalla vittne till rättegången i efterhand, fast det inte fanns några vittnen till den speciella händelsen. Min släkting har fått reda på att den andra parten kommer att inkalla vittnen till rättegången. Vittnet och den andra parten känner varandra sedan tidigare. I kallelsen står också att min släkting ska betala skadestånd på 6000 - 8000 kr plus rättegångskostnader. Hur kan man besluta detta innan rättegången har ägt rum? Min släkting har ingen fast inkomst, men har en liten bostadsrätt. Kan kronofogden sälja den och ta hand om försäljningsbeloppet tills skadestånd och rättegångskostnader och sätta min släkting på gatan? Sign: Tacksam för svar

*Svar: *

Det är lite oklart vad som hänt, men jag utgår ifrån att din släkting är åtalad d v s att det är ett så kallat brottmål där det skall prövas om han har gjort sig skyldig till ett brott. Ett sådant mål kan inte avgöras utan att den tilltalade är närvarande. Detta kan innebära att polis tillkallas för att hämta den åtalade till rättegången. Detta händer om det är upprepad så kallad trilska. Det är åklagaren som bestämmer vilka vittnen som skall kallas. Han kallar vittnen som känner till något om det som hänt. Det kan därför även kallas personer som inte direkt har sett något. De kan ha hört något eller fått information på annat sätt. Skadeståndet kan inte vara bestämt som du säger. Skadeståndet prövas under samma rättegång eller vid ett senare tillfälle. Det som du sett är att den skadade begär 6 000 – 8 000 kronor. Om din släkting döms att betala skadestånd kan man ta i anspråk tillgångar såsom bostadsrätten till skadestånd och rättegångskostnader.

Arv - jordbruksfastighet

Arv – jordbruksfastighet

Min mor är över 90 år och far är död sen 10 år tillbaka. Vi är sex syskon som ska dela på arvet. Mor har en jordbruksfastighet med tillhörande skog och mark. Det jag undrar över är; räcker det med att ett av oss syskon vill sälja allt och dela på pengarna (mest rättvist) eller måste fler vilja sälja? Till saken hör att alla är oense och drar i sina viljor. Måste jag vara närvarande vid bouppteckningen på grund av någon underskrift av mig, eller för att få min del av arvet? Jag bor över 80 mil från föräldrahemmet. Sign: Sotarlena

*Svar: *

Det är ingen ovanlig situation att syskon inte är ense om arvet efter sina föräldrar. I ditt fall gäller det i första hand en fastighet. Frågan vad som skall hända med den aktualiseras först i samband med arvskiftet efter dina föräldrar. Om ni inte kan enas då vad som skall hända kommer fastigheten att skiftas ut med en sjättedel till vardera. Sedan äger ni fastigheten med så kallad samäganderätt. För sådan egendom gäller samäganderättslagen. Enligt denna lag skall delägarna komma överens om vad som skall hända med egendomen. Om man inte kan enas få någon av delägarna, det räcker med en, ansöka om att rätten förordnar en god man som får till uppgift att försälja fastigheten. Det bästa är förstås i det läget om man kan enas om försäljningen för annars sker den på så kallad offentlig auktion vilket kan innebära att ni får ett sämre pris. Du kommer att kallas till bouppteckningen men behöver inte komma dit personligen. Det kan dock vara bra att du har någon som är ombud för dig och kan framföra dina uppfattningar om t ex vad som skall hända med fastigheten. Kanske kan något av dina syskon företräda dig.

Nyttjanderätt- fastighet

Nyttjanderätt- fastighet

Av våra föräldrar fick min syster och jag deras tomt med två fritidsstugor. När vi själva hade två barn vardera, skrev vi över våra hälfter på dem under 90-talet. Min son (20) och min dotter (18) äger alltså en fjärdedel. I avtalet står att jag har full nyttjanderätt av tomt och hus tills jag dör. Mina frågor: I fall av försäljning ska denna i första hand förstås gå till kusinerna (19 och 17) och då undrar jag om försäljningspengarna går till mig eller mina barn? Kan jag ta tillbaka gåvan från mina barn (vilket på många sätt vore gynnsamt)? Sign: Sol och sommar

*Svar: *

Det är alltid lite riskabelt att skänka bort något som man själv vill använda. För att försäkra sig om att det inte säljs måste detta vara ett villkor i samband med gåvan. Det framgår inte att det fanns något sådant villkor. Dina barn och deras kusiner äger fritidsstugorna med så kallad samäganderätt. Detta innebär att samäganderätts-lagen gäller. För det fall att någon av ägarna vill sälja så kan de givetvis erbjuda de andra att köpa ut honom. Detta förutsätter förstås att man kommer överens om priset. Om man inte kan komma överens får fastigheten försäljas på öppna marknaden. Om man inte kan enas i denna fråga får man ansöka hos rätten om att en god man tar hand om försäljningen. Om du inte har skrivit något om att fastigheten inte får försäljas i samband med att du gav bort dem finns det inte något hinder för försäljning. Dock kan du hävda att när du angav att du hade nyttjaderätt tills du dör att i detta får tolkas in att fritidsstugan inte får säljas. Om den säljes har du inte någon rätt att få del av köpeskillingen. Du har redan gett bort den och kan du tyvärr inte återkräva gåvan.